Vad är en salva? Definition, historia och användningsområden

Salvor är halvfasta beredningar som masseras in i huden för att främja läkning, lindra besvär som klåda och dämpa värk och smärta. Det finns belägg för att salvor, krämer och balsam har använts i många århundraden. Dagens salvor klassas antingen som receptbelagda läkemedel eller som receptfria produkter.

Etymologi

Det engelska ordet ointment är en ombildning av det medelengelska ordet oynement, som i sin tur härstammar från anglofranska uignement (även stavat oignement). Det anglofranska ordet kommer från latinets unguentum, bildat av verbet unguere, som betyder ”att smörja in” eller ”att salva”. Merriam-Webster definierar en salva som en unguent eller salvartad substans som appliceras på huden.

Historia

Det går inte att ange någon exakt tidpunkt för när salvorna uppfanns eller började användas, men det finns tydliga belägg för att de användes redan i antiken. Plinius den äldre nämner dem utförligt i sitt verk Naturalis Historia (”Naturhistorien”), som skrevs under första århundradet e.Kr. Även Iliaden, som tros ha nedtecknats tidigast omkring 800 f.Kr. utifrån en muntlig tradition vars ursprung inte kan spåras, omnämner rosdoftande olja – en variant av salva som också appliceras på huden – i sin tjugotredje sång.

Egenskaper

Moderna salvor är halvfasta substanser som gör det möjligt att massera verksamma ingredienser in i huden i medicinskt syfte. En salvas egenskaper varierar beroende på vad den ska användas till. Generellt finns det fyra klassificeringar av de baser som används i salvor: absorptionsbaser, kolvätebaser, vattenlösliga baser och vattenavtagbara baser.

• Kolvätebaser: Substanser som petroleumgelé (vaselin) stänger ute vatten och skapar ett skyddande barriärskikt över huden.
• Vattenlösliga baser: Kallas även ”fettfria” baser. Kerasal och Furacin är exempel på vattenlösliga salvor.
• Absorptionsbaser: Används som mjukgörande emollienser. Kovia och Panafil är exempel på salvor med absorptionsbas.
• Vattenavtagbara baser: Vatten-i-olja-baser som kan tvättas bort från både hud och kläder. Dermovan är ett exempel på en salva med vattenavtagbar bas.

Användningsområden

Salvor appliceras lokalt på huden för att tillföra antibiotika och svampdödande läkemedel vid sår och skrubbsår. De kan även hjälpa till att läka utslag, eksem och psoriasis. Vissa salvor innehåller ingredienser som lindrar värk och smärta i ömma leder och muskler, exempelvis vid artrit, överbelastning, blåmärken och stukningar. Specifika medicinska behov hanteras ofta med recepturframställda salvor som tillverkas på apotek. Framställning och försäljning av dessa salvor kräver recept utfärdat av läkare.

Försiktighetsåtgärder

Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har utfärdat en påminnelse om användningen av receptfria salvor. Myndigheten understryker att salvor är läkemedel och inte ska överanvändas eller appliceras på felaktigt sätt. Verksamma ämnen i salvorna kan tas upp i blodet via huden och orsaka problem om anvisningarna inte följs noggrant. Spara därför alla instruktioner, bruksanvisningar och varningar som följer med salvorna som referens under hela den tid du använder läkemedlet. Läkemedel som framställs på apotek ska endast tas fram på begäran av legitimerad läkare och får inte säljas receptfritt.