Den gamle trogne tjänaren Eurycleia känner igen sin herre Odysseus genom ett ärr på hans lår – ett märke han bar sedan ungdomen, då han sårades av en vildsvin under en jakt på berget Parnassos. Ärret är helt unikt och har funnits hos Odysseus genom hela hans liv, vilket gör det till ett oumbärligt kännetecken.
När Odysseus efter tjugo långa år äntligen återvänder hem till Ithaka, har gudinnan Athena förvandlat honom till en åldrad tiggare för att dölja hans identitet. Ingen i palatset misstänker vem den fattige främlingen egentligen är.
Vid kvällsvarden får Eurycleia i uppdrag att tvätta den resandes fötter. Medan hon sköljer dem känner plötsligt hennes fingrar det välkända ärret. Hon drar till sig handen och inser omedelbart vem mannen framför henne är – hennes herre har kommit hem, trots hans fullständiga förklädnad.
Igenkännandescenen är en av de mest gripande passagerna i Homeros epos Odysséen. Den utgör en avgörande vändpunkt i berättelsen: Eurycleias upptäckt bekräftar Odysseus verkliga identitet och lägger grunden för de planer han nu kan genomföra. Han uppmanar genast den lojala sjuksköterskan att svära på att hålla hans hemlighet, eftersom en för tidig avslöjande skulle kunna äventyra hans hämnd på friarna.
Tack vare Eurycleias tystnad kan Odysseus fortsätta sitt spel, vilket slutligen leder fram till den efterlängtade återföreningen med hans hustru Penelope – och till berättelsens dramatiska upplösning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online