Bastun är ett värmerum eller en anordning där människor upplever våta eller torra värmebehandlingar. Många badar bastu för att lindra medicinska besvär som ledvärk eller nästäppa, medan andra helt enkelt gör det för att koppla av. I de flesta bastur värmer en ugn upp stenar som sprider värme genom hela rummet. Ibland hälls vatten över stenarna för att skapa ånga och öka luftfuktigheten.
Temperaturen i en traditionell bastu ligger vanligtvis mellan 70 och 95 grader Celsius. Var noga med att inte vistas i bastun längre än 15–20 minuter åt gången för att undvika överhettning.
Bastubad har visat sig kunna hjälpa till att hantera vissa hjärt- och kärlproblem, som hjärtsvikt, enligt bland annat amerikanska National Institutes of Health (NIH). Bastu kan också ha en positiv effekt vid hjärtrytmrubbningar, eftersom värmen stärker hjärtfunktionen och förbättrar blodflödet.
Korta bastupass på cirka 15 minuter räcker oftast för att få denna effekt. Regelbundna bastubad kan gynna patienter med dessa tillstånd, men längre pass bör alltid ske under medicinsk övervakning. Även personer med högt blodtryck kan dra nytta av bastubad, eftersom regelbunden bastuvistelse kan bidra till att sänka blodtrycket.
En av bastuns mest märkbara effekter är att kroppen svettas kraftigt av värmen. Utöver att kyla ned kroppen fungerar svetten också som ett sätt för kroppen att göra sig av med avfallsämnen och skadliga toxiner. Eftersom svett kommer från lymfsystemet lämnar gifter som finns i lymfvätskan kroppen genom svetten.
Det finns dock en skillnad mellan svettet som bildas vid fysisk träning och det som bildas i bastu. Bastun tillför värme utifrån, vilket sparar kroppens egen energi – energi som då kan användas för en mer grundlig avgiftning av systemet.
Värmen i bastun stimulerar svettningen och ökar blodcirkulationen. När kroppen utsätts för hög värme producerar den mer svett för att hålla rätt temperatur, vilket tvingar hjärtat att pumpa blod snabbare. Detta är ett kardiovaskulärt svar som påminner om effekten av aerob träning.
Det betyder inte att bastubad kan ersätta ett riktigt träningspass – men hjärtat reagerar på liknande sätt som under ett konditionspass genom att pumpa mer blod runt i kroppen, vilket förbättrar cirkulationen.
En annan fördel med bastubad, särskilt i ångbastu, är att den ökade svettningen öppnar porerna. En stillasittande livsstil innebär ofta att man svettas lite, och porerna kan då bli tilltäppta av smogrester, talg och till och med antiperspiranter.
När du svettas i bastu rensas porerna från insidan och ut – tvärtom mot när du duschar eller badar, där rengöringen sker ytligt. Resultatet blir en mjukare, renare och mer strålande hud.
För att bastubad ska vara både behagliga och säkra: håll passen till max 15–20 minuter, drick rikligt med vatten före och efteråt och undvik alkohol i samband med bastu. Har du hjärt- eller kärlsjukdom, högt blodtryck eller är gravid bör du alltid rådfråga din läkare innan du börjar bada bastu regelbundet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online