Läkarna i det forntida Egypten var pragmatiska praktiker som använde botemedel som visade sig så verksamma att de fortsatte att användas i århundraden. Kunskapen om deras medicinska arbete kommer framför allt från papyrusrullar som överlevt tidens tand.
Vissa delar av den egyptiska läkekonsten lever faktiskt kvar än idag, men de flesta av de gamla medlen tilltalar inte den moderna västerländska människan. Vissa ingredienser är svåra att få tag på, medan andra, även om de finns tillgängliga, inte passar dagens känsligheter. Oavsett vilket är varje kur fascinerande som en inblick i hur den forntida människan resonerade kring hälsa och läkning.
Blanda fett (okänd typ) med honung och applicera på såret för att skydda mot infektion och smuts. Om såret är djupt nog sys kanterna samman med rena band av linne.
För brännskador användes en metodisk femdagarskur med olika ämnen:
Dag ett: Applicera svart lera och linda in området med linneremsor.
Dag två: Använd spillning från får eller småboskap.
Dag tre: Blanda en salva av olja, akacia, johannesbrödsmjöl och deg av korn, och smörj in brännskadorna.
Dag fyra: Rör ihop vax, papyrus och mandelpasta och applicera på brännan.
Dag fem: Avsluta med en blandning av röd ockra, johannesbröd, kopparflingor och ett trädblad vars art aldrig har kunnat identifieras.
Migrän beskrevs av egyptierna som "lidande i halva huvudet". Mot detta stekte man en störskalls och smorde sedan den värkande sidan av huvudet med den tillagade produkten. Nutida forskare betvivlar dock kraftigt att denna dokumenterade kur hade någon verklig effekt.
Mot förkylning bereddes en salva av lika delar blysvavel, honung, torr rökelse och en okänd växt. Salvan placerades i patientens näsa i fyra dagar – en metod som kallades "att måla näsan".
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online