pH är ett mått på surhetsgrad och alkalinitet. Sedan pH-skalan utvecklades på 1920-talet har läkare varit medvetna om hur viktigt detta värde är för människokroppens funktion. Blodets pH påverkas av flera faktorer, bland annat kost, sjukdomar och olika infektioner.
Blodets pH måste hållas inom ett mycket smalt intervall, mellan 7,35 och 7,45, vilket innebär att det är svagt alkaliskt (basiskt). Nästan alla kroppsliga processer påverkar detta värde på något sätt, men kroppen arbetar oavbrutet med att balansera pH genom en rad olika syrabildande eller basbildande mekanismer.
Det finns inget tydligt direkt samband mellan tarmmaskar och förändringar i blodets pH. Parasiter föredrar dock generellt sett svagt alkaliska miljöer. Andra typer av infektioner, exempelvis bakteriella, tenderar att sänka blodets pH något – delvis beroende på kroppens naturliga försvarsmekanismer, som är utformade för att eliminera det hot som infektioner utgör.
Vissa tarmmaskar har dock utvecklat en förmåga att lura vårt immunförsvar att tro att de är en del av kroppen själv. Detta gör dem praktiskt taget osynliga för immunsystemet, vilket gör att infektionen kan pågå obemärkt under lång tid.
Tarmmaskar och andra parasitinfestationer är utbredda i många utvecklingsländer. En infektion av tarmmaskar kanske inte direkt förändrar blodets pH, men maskarna absorberar och livnär sig på samma näringsämnen i vårt blod som vi själva behöver. Detta kan i sin tur leda till anemi (blodbrist), ett tillstånd som kännetecknas av en minskad mängd röda blodkroppar.
Utöver anemi kan det finnas andra skadliga effekter som tar längre tid att upptäcka, exempelvis näringsbrister och nedsatt allmäntillstånd. Om du misstänker att du har tarmmaskar, eller om du rest i områden där parasitinfektioner är vanliga, bör du kontakta en läkare för undersökning och eventuell behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online