Örter spelar en central roll inom traditionell kinesisk medicin för att behandla en mängd olika åkommor. Under de senaste decennierna har kinesiska örter vunnit ökad popularitet i västvärlden som ett alternativ till konventionella läkemedel. Många använder dem i kombination med andra holistiska behandlingar, medan andra söker sig till örtmedicin efter att västerländska läkemedel har svikit dem.
Huruvida kinesiska örter är säkra beror främst på hur örten har skördats samt om dosen följs korrekt. Vid rätt användning kan kinesiska örter bidra till att återställa hälsan och återupprätta balansen mellan kroppens energi och sinne. Vid felaktig användning kan biverkningarna dock vara allvarliga och i värsta fall livshotande. Nedan går vi igenom fem vanliga kinesiska örter, deras användningsområden och vilka försiktighetsåtgärder du bör känna till.
Ginkgoträdet tros ha funnits på jorden i 200 miljoner år, och extraktet från dess blad används i medicinskt syfte. Ginkgo biloba finns både i flytande form och som tabletter och används mot en lång rad besvär – framför allt tros det kunna bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Möjliga biverkningar är illamående, diarré och huvudvärk. I sällsynta fall kan svimningsanfall, yrsel, blödningar och svaghet förekomma. Ginkgo biloba bör inte användas av personer med blodsjukdomar, diabetes eller alkberoende, och inte heller av gravida kvinnor.
Asiatisk ginseng är nästan utrotad i vilt tillstånd men odlas idag för sina gynnsamma egenskaper som antioxidant och immunförstärkare. Örten används även bland annat vid behandling av kronisk trötthet.
Biverkningar vid höga doser – exempelvis vid överkonsumtion av energidrycker som innehåller ginseng – kan innefatta hudutslag, ångest, depression och sömnlöshet. Mindre vanliga biverkningar är halsont, hjärtklappning, bröstsmärta eller maniska episoder hos personer med bipolär sjukdom.
Känd i USA som skullcap, används denna kinesiska ört ofta som medicinskt te mot luftvägsinfektioner, mag- och tarmproblem, virushepatit, huvudvärk och epilepsi. Den används även mot sömnlöshet samt för att lindra abstinensbesvär efter barbiturater och lugnande medel.
Huang qin kan inducera menstruation och bör därför inte användas av gravida kvinnor. Felaktig användning kan orsaka muskelryckningar, förvirring och i vissa fall leverskador. Personer med leversjukdom bör helt undvika örten.
Yi mu cao betyder bokstavligen "moderens nyttoört" och är även känd som moderört. Denna växt ur myntfamiljen bryggs som te och används för att stimulera livmodersammandragningar efter förlossning.
När extraktet ges i mängder som överstiger tre gram per tillfälle kan vissa uppleva biverkningar som livmoderblödning, magirritation och diarré. Gravida kvinnor ska absolut inte använda örten, eftersom den kan utlösa missfall eller för tidig förlossning.
Dahuang, som på svenska motsvarar rabarber, betraktas som ett pålitligt laxermedel. Det är också effektivt för att främja blodcirkulationen och hämma tarminfektioner.
Nyckeln till korrekt användning ligger i beredningen – kokas örten för länge minskar dess laxerande effekt. Biverkningar kan innefatta diarré, varför dahuang inte bör användas av personer med irritabel tarm (IBS).
Kinesiska örter kan erbjuda betydande hälsofördelar när de används på rätt sätt, men de är inte riskfria. Kontrollera alltid kvaliteten och ursprunget på örterna, följ rekommenderade doser noggrant och rådfråga gärna legitimerad vårdpersonal eller en kvalificerad terapeut innan du påbörjar någon örtbehandling – särskilt om du är gravid, ammar, tar läkemedel eller har en underliggande sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online