Under de senaste åren har forskningen kring komplementära och alternativa behandlingsmetoder vid Alzheimers sjukdom ökat markant. Alzheimers är en gåtfull hjärnsjukdom som påverkar både minnet och den normala funktionsförmågan. Studier har bland annat utvärderat nyttan av fysisk aktivitet, kostförändringar och näringstillskott. Idag finns det ännu ingen bot mot Alzheimers sjukdom, men ett intensifierat globalt arbete pågår för att utforska nya behandlingsalternativ, skjuta upp sjukdomens debut och förebygga dess utveckling.
Som Bennett Leifer beskriver i artikeln "Alzheimer's Disease: Seeing the Signs Early" är Alzheimers den vanligaste formen av demens och drabbar över 24,3 miljoner människor världen över, varav 5,3 miljoner är amerikaner. Sjukdomen förstör hjärnceller och orsakar minnesförlust samt kognitiv svikt som är så allvarlig att den påverkar arbete, socialt liv och familjeliv.
I de senare stadierna blir patienterna oförmögna att klara dagliga sysslor som att äta och bada på egen hand. Ofta uppvisas även neuropsykiatriska symtom som vanföreställningar, depression och oro. Alzheimers sjukdom är progressiv och dödlig, och är i dag den sjunde vanligaste dödsorsaken i USA.
Naturmedicin är ett särskilt behandlingssystem som bygger på förebyggande vård och användning av värme, vatten, ljus, luft och massage. Enligt Kimball Atwood, författare till "Naturopathy: A Clinical Appraisal", vilar principerna bakom denna typ av behandling på idén om en "naturens läkekraft" – en kraft som naturmedicinska utövare menar har komprometterats av den moderna sjukvården.
Naturmedicin sägs behandla orsaken till ett problem i stället för att enbart lindra symtomen, samt se till hela människan genom att stärka immunförsvaret med örter och homeopatiska preparat.
I rapporten "Diet and Alzheimer's Disease" förklarar Physicians Committee for Responsible Medicine att det finns ett tydligt samband mellan kostvanor med högt intag av kolesterol, mättat fett och kalorier – kombinerat med lågt intag av fibrer, frukt och grönsaker – och förekomsten av Alzheimers sjukdom. Sådana kostvanor har visats bidra till oxidativa skador på nervcellerna.
Den motsatta kosten, som kännetecknas av mycket frukt och grönsaker samt lägre totalt kaloriintag, har däremot kopplats till lägre förekomst av sjukdomen. Kvinnor med hög konsumtion av bladgrönsaker och korsblommiga grönsaker, som är rika på folat och antioxidanter, uppvisade mindre kognitiv svikt än kvinnor som åt färre grönsaker. Även regelbunden konsumtion av fisk och fiskolja har visats minska risken att utveckla demensrelaterade sjukdomar.
Regelbunden motion hjälper till att förebygga muskelsvaghet, främjar en stabil daglig rutin, minskar ångest och kan förbättra humöret hos patienter med Alzheimers. Författarna till studien "Exercise is Associated with Reduced Risk for Incident Dementia Among Persons 65 Years of Age and Older" betonar att motion ger mer än de vanliga hälsovinster – fysisk aktivitet är faktiskt kopplad till minskad risk för kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom och andra former av demens.
Promenader har exempelvis visats minska risken för Alzheimers. Den största minskningen av demensfrekvensen noterades hos deltagare som tränade tre eller flera gånger per vecka, samt bland de som hade nedsatt fysisk funktionsförmåga från början.
Enligt författarna till "Alzheimer's Disease: Protective Factors" spelar näring en skyddande roll vid Alzheimers sjukdom. Brist på folat, vitamin B12 och vitamin B6 är kopplad till förhöjda halter av homocystein i blodplasma, vilket skadar blodkärlens väggar. Personer med Alzheimers har betydligt högre homocysteinnivåer än personer utan demens.
Halterna av serumantioxidanter som vitamin A, E och C – liksom selen, zink och betakaroten – ligger oftast lågt hos Alzheimers-patienter. Lägre nivåer leder till försämring av nervsystemet och förvärrar därmed demensen. Dessutom har tiamin och tiaminberoende enzymer visats vara signifikant minskade i hjärnvävnaden hos drabbade. Tillskott av dessa viktiga vitaminer och mineraler betraktas därför som en väsentlig del av behandlingen.
Det finns i dag ingen bot mot Alzheimers sjukdom, men forskningen pekar på att hälsosam kost, regelbunden motion och rätt näringsstillskott kan bidra till att skydda hjärnan och bromsa kognitiv svikt. Tänk dock på att naturliga behandlingsmetoder inte ersätter ordinär medicinsk vård – konsultera alltid läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du påbörjar nya tillskott eller alternativa behandlingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online