Osteomalaci, eller mjukgöring av skelettet, beror oftast på brist på vitamin D. Utöver de typiska skelettsymtomen kan tillståndet även ge upphov till blodbrist, det vill säga anemi. Här går vi igenom de viktigaste mekanismerna bakom sambandet.
Vitamin D-brist, den främsta orsaken till osteomalaci, påverkar även tarmens förmåga att ta upp järn. Vitaminet är nödvändigt för att de proteiner som ansvarar för järnupptaget ska fungera korrekt. Resultatet blir järnbrist, vilket i sin tur leder till anemi.
Vitamin D spelar en central roll i erytropoiesen, alltså bildningen av röda blodkroppar i benmärgen. Vid brist hämmas denna process, vilket minskar antalet cirkulerande röda blodkroppar och orsakar anemi.
Osteomalaci stör benets mineralisering och leder till förändringar i benmärgens mikromiljö. En onormal bentrix och ett förändrat benbyggande kan störa benmärgens normala funktion, vilket påverkar bildningen och mognaden av röda blodkroppar och därmed bidrar till blodbristen.
Personer med osteomalaci har ofta även brist på andra näringsämnen, exempelvis kalcium, fosfor och magnesium. Dessa brister försämrar ytterligare skelettets hälsa och kan bidra till utvecklingen av anemi.
Tillståndet hänger ofta samman med kronisk inflammation. De inflammatoriska cytokiner som då bildas kan undertrycka erytropoiesen och på så sätt förvärra blodbristen.
Det är viktigt att komma ihåg att anemin vid osteomalaci vanligtvis är mild och sällan det första symtom som uppmärksammas. Att behandla den underliggande vitamin D-bristen och åtgärda själva osteomalacin förbättrar dock ofta både blodvärdena och den övergripande hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online