Kombucha är en traditionell fermenterad teedryck med nästan 2000 år på nacken. Dess historia spåras från 1800-talets Ryssland via Japan och Kina fram till dagens hälsokultur i USA. Moderna versioner av drycken marknadsförs idag av te- och energidrycksföretag, och marknaden för kombucha omsatte nästan 295 miljoner dollar redan under 2009. Med tanke på hur populär denna antaget "hälsosamma" dryck har blivit är det viktigt att förstå både dess fördelar och dess risker.
Kombuchate bryggs från en så kallad "svamp" eller moderkultur – en fast, geléaktig massa bestående av jäst och bakterier. Dessa kulturer kan skapas hemma eller köpas online för hemmabryggning. Utan ordentlig övervakning och god hygien finns dock risk att brygden kontamineras av giftiga mögelsvampar. Genom att hålla låg temperatur och rätt syranivå samt följa korrekta rutiner kan kombucha däremot bryggas säkert.
Kombucha innehåller höga halter av B-vitaminer, vilka kan skydda bukspottkörteln och levern mot stresshormonernas negativa effekter. Drycken har också visats påverka kroppens antioxidantnivåer och främja högre halter av glukosamin, ett ämne som kan lindra ledvärk. Dessutom innehåller kombucha måttliga mängder glukarsyra, vilket enligt bland annat Food Renegade och PubMed.gov kan bidra till att förhindra spridning och utveckling av cancerceller.
I sin självbiografi hävdade nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn att kombucha hjälpte honom att besegra sin magcancer under tiden i fångenskap. Påståendet sägs ha inspirerat president Ronald Reagan att börja dricka drycken 1987, i hopp om att hejda spridningen av sin egen cancersjukdom – detta enligt boken "Kombucha" av Tom Valentine.
Trots sina påstådda fördelar är kombucha inte riskfri. Drycken kan orsaka allergiska reaktioner eller andra biverkningar hos personer som använder hormonbehandlingar eller andra läkemedel. Fall har visat att upprepat dagligt intag av så lite som cirka 120 ml (4 uns) kan leda till mjölksyraacidos och myosit – två tillstånd som innebär muskelinflammation och farlig syraansamling i musklerna. Felaktig jäsning eller ohygienisk bryggning kan dessutom leda till intag av den giftiga svampen aspergillus. År 1995 pekade den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC ut dagligt kombuchaintag som en möjlig orsak till allvarlig sjukdom och död hos två kvinnor i Iowa, som båda drabbades av kraftig syraansamling i musklerna. Långvarigt och upprepat intag kan även skada levern, eftersom dryckens effekter på bukspottkörteln och levern är kraftfulla.
Kombucha kan erbjuda vissa näringsmässiga fördelar tack vare sitt innehåll av B-vitaminer, antioxidanter och glukosamin, men drycken medför samtidigt verkliga risker – särskilt vid hembräggning utan tillräcklig kunskap och hygien. Konsultera alltid läkare innan du gör kombucha till en daglig vana, särskilt om du tar mediciner, genomgår hormonbehandling eller har underliggande lever- eller muskelsjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online