Människan har använt växter och örter i medicinskt syfte i tusentals år, och örtmedicinen – alltså användningen av växtbaserade kosttillskott för deras påstådda hälsofördelar – är fortfarande mycket populär idag. En undersökning från 2007 som citeras av National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) visade att 17,7 procent av amerikanerna hade använt ett kosttillskott av typen "naturlig produkt" under de senaste tolv månaderna. Det är viktigt att komma ihåg att växtbaserade kosttillskott inte omfattas av samma regelverk som läkemedel, även om den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA år 2007 införde strängare krav som trädde i kraft några år senare.
Växtbaserade kosttillskott klassificeras av FDA som just kosttillskott, vilket innebär att tillverkarna i allmänhet inte behöver registrera sina produkter hos myndigheten eller söka godkännande innan försäljning. Enligt Dietary Supplement Health and Education Act från 1994 ansvarar tillverkarna själva för produkternas säkerhet, men de måste inte genomgå någon godkännandeprocess hos FDA. Om en produkt visar sig vara farlig eller om biverkningar rapporteras kan myndigheten vidta åtgärder mot tillverkaren eller begränsa försäljningen – men detta sker i efterhand. Växtbaserade kosttillskott behöver alltså inte genomgå den rigorösa testprocess som krävs för läkemedel.
Eftersom de klassificeras som kosttillskott får örtmediciner inte marknadsföras som behandlande eller sjukdomsförebyggande. FDA betraktar sådana påståenden som "obehöriga", eftersom preparatet inte gått igenom läkemedelsgodkännandeprocessen. Tillverkarna får dock göra så kallade funktionspåståenden om hur produkten kan påverka konsumentens allmänna välbefinnande, förutsatt att det finns visst vetenskapligt stöd. En säljare kan exempelvis ange att en produkt "hjälper till att stödja ett friskt immunförsvar", om forskning talar för detta och om det inte antyds att produkten ska behandla eller förebygga sjukdom. Tillverkare som använder vilseledande eller helt obegrundade påståenden kan drabbas av påföljder från Federal Trade Commission (FTC).
Kom ihåg att ett "naturligt" ursprung inte automatiskt betyder att en produkt är säker – giftiga svampar är till exempel helt naturliga. Växtbaserade kosttillskott kan innehålla många ämnen vars verkan är okänd eller dåligt kartlagd. Dessutom kan vissa örter orsaka skadliga biverkningar; enligt NCCAM kan örten kava till exempel skada levern. Kosttillskott kan också interagera med läkemedel du tar, vilket kan ge ytterligare biverkningar eller minska läkemedlets effekt.
I juni 2007 meddelade FDA ändringar i reglerna för örtmediciner och andra kosttillskott. Efter att ha upptäckt att vissa tillskott var förorenade eller innehöll andra mängder ingredienser än vad som angavs på etiketten införde myndigheten nya regler med minimistandarder, så kallade "good manufacturing practices" (GMP), som alla tillverkare måste följa. Reglerna infördes successivt under tre år och blev fullt gällande i augusti 2010.
Kritiker anser att regelverket för örtmedicin är otillräckligt för att garantera konsumenternas trygghet; eftersom preparaten inte går igenom någon godkännandeprocess kan de vara helt verkningslösa eller ha okända biverkningar. Dessa röster argumenterar för hårdare reglering. Å andra sidan tyder tidigare forskning på att vissa örter faktiskt kan erbjuda flera hälsofördelar, även om bevisläget för många preparat fortfarande är oklart. Kurkumin, ett ämne som finns i gurkmeja, samt vitlök är två exempel på naturliga medel som redan visat lovande resultat i studier, även om forskningen fortsätter. Vissa kritiker menar därför att örtmedicin är en alternativ behandling som förtjänar mer uppmärksamhet – och att dagens läkemedelsgodkännandeprocess är olämplig för utvärdering av växtbaserade medel.
Om du överväger att köpa växtbaserade preparat är det viktigaste att lita på en trovärdig informationskälla. Lita inte på rykten på internet eller webbplatser med vilda påståenden; det är bättre att förlita sig på publicerade studier – du kan använda databasen PubMed för att söka bland vetenskapliga artiklar – eller på myndighetssajter som NCCAM:s. Det kan också vara klokt att berätta för din läkare att du tar kosttillskott och diskutera eventuella konsekvenser. Kom ihåg att informationen här inte utgör medicinsk rådgivning. Har du frågor om bästa behandling för ditt tillstånd, kontakta alltid din läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online