Den traditionella jamaikanska medicinen kallas ofta för "bush medicine" – buskmedicin. Flera av de örter som används inom denna tradition infördes av afrikanska slavar, medan andra växter är inhemska på Jamaica. Genom att kombinera sina tidigare kunskaper med tillgång till nya örter skapade slavarna botemedel mot alla tänkbara sjukdomar, i form av salvor och teer.
"Bush tea", eller buskte, är ett samlingsbegrepp för en blandning av många olika örter som bryggs tillsammans med brödfruktblad. Receptet varierar beroende på vilka örter som finns tillgängliga och vem som brygger teet. Drycken används än idag mot en rad vanliga åkommor och är en levande del av jamaikansk folkm Medicin.
Febergräs, känt under olika namn i många länder, kommer från växten Cymbopogon citratus – det som i Sverige oftast kallas citrongräs. Det används slemlösande och smästillande, samt mot åkommor som reumatism och artrit.
Pepper elder (Peperomia pellucida) används för att behandla magproblem som diarré. Den används även mot förkylnings- och influensasymtom som hosta och feber.
Cerasee har det botaniska namnet Momordica charantia och används för att behandla åkommor som traditionellt anses bero på orenhet i blodet. Växten används också för att lindra magbesvär och diabetes.
Jack-in-the-bush, med det botaniska namnet Chromolaena odoratum, används både på Jamaica och runt om i världen för att behandla hudåkommor och inflammationer.
Quassia (Picrasma excelsa) används som botemedel mot tumörer och för att stimulera nervsystemet. Den ingår även i lavemang som används vid mag- och tarmbesvär.
Ganja, allmänt känt som marijuana, används som smästillande medel, det vill säga det bedövar fysisk smärta. I jamaikansk buskmedicin används ganja även som laxermedel.
Tunakaktus används för att behandla mjäll och andra hårbottenproblem. Liksom ganja används den också för att lugna nerverna och lindra kronisk smärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online