Clivia miniata, en praktfull växt i amaryllisfamiljen som härstammar från Sydafrika, är i Sverige mest känd som klivia eller busklilja. Med sina stora, orangea blomsterklasar är den en uppskattad prydnadsväxt världen över – men få vet att den också har en lång tradition inom afrikansk folkmedicin. Samtidigt är hela växten giftig, vilket kräver stor försiktighet.
Klivian känns igen på sina stora blomsterklasar och sina breda, glansigt gröna blad som växer ut i solfjäderform. Arten växer vilt endast i södra Afrika, men odlas idag över hela världen som krukväxt och trädgårdsväxt. Den trivs bäst i fläckigt ljus och i näringsrik, väldränerad jord. Det äldre engelska namnet "Kaffir lily" undviks numera, eftersom ordet "Kaffir" betraktas som en etnisk förolämpning i Sydafrika; istället används ofta "bush lily".
I stora delar av Afrika, där traditionella hälsopraktiker är betydligt fler än universitetsutbildade läkare, spelar växtbaserade botemedel en central roll i vården. Clivia miniata uppskattas för sina medicinska egenskaper, bland annat muskel- och livmoderstimulerande effekt samt smärtlindrande verkan.
Klivian är hemmahörande i Sydafrika, där den växer i stora bestånd i skogar och skogsbryn. För framställning av växtbaserade preparat skördas hela växten, inklusive rhizomerna. Tyvärr har överutnyttjandet – en följd av efterfrågan från en växande befolkning – minskat växtens förekomst och rubbat dess naturliga tillväxtcykler.
Ett avkok av kliviablad används traditionellt för att igångsätta förlossning och påskynda värkarbetet. Intas för stora mängder kan däremot överstimulera livmoderns sammandragningar och orsaka komplikationer. Behandling av detta slag bör därför alltid ske under noggrann övervakning av kunnig personal.
Växtens rhizomer, de knölformade rötterna, används traditionellt mot feber. Utdrag ur växten används även vid ormbett och för att lindra smärta.
Trots sina medicinska användningsområden är Clivia miniata giftig i alla delar. Växten innehåller alkaloider, bland annat lykorin, och förtäring kan ge illamående, kräkningar, ökad salivering och diarré. Placera därför växten utom räckhåll för små barn och husdjur, och använd aldrig växten medicinskt utan vägledning av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online