Personer som lider av interstitiell cystit (IC) blir ofta frustrerade över hur få behandlingsalternativ som finns tillgängliga för sin sjukdom. Den medicinska vården erbjuder endast ett fåtal terapier, vilket gör att många patienter söker sig till alternativa metoder. De flesta upplever att det mest effektiva är att undvika livsmedel som förvärrar symptomen, men kosten ensam ger sällan fullständig lindring. Därför vänder sig många till kosttillskott som ett komplement.
Många kosttillskott, särskilt växtbaserade preparat, varken testas eller godkänns av läkemedelsmyndigheter för behandling av medicinska tillstånd. Var försiktig med tillskott och särskilt skeptisk mot så kallade snabba lösningar som lovas av personer som har ekonomisk vinning av ditt köp. Många patienter har dessutom funnit att en förändrad kost kan vara mycket effektiv mot IC-symptom.
Det finns ett tydligt samband mellan sura livsmedel och ökade IC-besvär. Om du inte redan gjort det kan det vara klokt att föra en mat- och smärtdagbok för att identifiera vilka livsmedel som triggar dina symptom. Detta kan hjälpa dig minst lika mycket som kosttillskott – kanske till och med mer.
Bologna, Gomelsky, Lukban, Tu, Holzberg och Whitmore rapporterade i en artikel publicerad i juniupplagan 2001 av tidskriften Urology att deras studie visade att intag av kalciglycerofosfat före måltider med besvärande livsmedel hjälpte till att minska så kallade flare-ups hos patienter. Om du tenderar att få besvär av viss mat eller dryck kan två tabletter (totalt 0,66 gram) före måltiden därför vara värt att testa.
L-arginin är en aminosyra som ökar nivåerna av kväveoxid och kväveoxidsyntas (NO respektive NOS) i kroppen. Båda dessa ämnen är antibakteriella, avslappnar muskulaturen, frisätter hormoner och ökar antalet T-celler. Forskare har genomfört tre separata studier om L-arginin hos IC-patienter. Smith, Wheeler, Foster och Weiss redovisade den första studien 1997 i volym 158 av Journal of Urology och den andra 1999 i volym 161 av samma tidskrift. Cartledge, Davies och Eardley redovisade den tredje studien i marsnumret 2000 av BJU International. Eftersom resultaten var inkonsekventa är det fortfarande oklart hur effektiv denna behandling är vid IC. Det kan vara klokt att avvakta med L-arginin tills ytterligare forskning klarare visar dess nytta.
Mukopolysackarider omfattar bland annat hyaluronsyra, kondroitinsulfat och aloe vera. Dessa ämnen kan potentiellt bidra till att återställa blåsans skyddande GAG-skikt (glykosaminoglykaner), som täcker blåsans innersta yta. Preliminära studier pågår eller är under planering, men forskningsläget är fortfarande tidigt.
Quercetin hämmar frisättningen av histamin i mastceller och verkar både antiinflammatoriskt och antioxidativt. I mars 2001 publicerade Techniques in Urology en studie av Katske, Shoskes, Sender, Poliakin, Rajfer och Gagliano om användning av quercetin hos IC-patienter. Författarna drog slutsatsen att quercetin gav en "signifikant symtomförbättring".
Reviews in Urology rapporterar att en studie visade att örterna cornus, gardenia, curculigo, rabarber, psoralea och rehmannia, intagna som te två gånger dagligen i tre månader och därefter en gång per dag, gav patienterna "en signifikant minskning av smärta". Var dock försiktig, eftersom vissa örtteer kan vara irriterande för en person med IC.
Flera kosttillskott, framför allt kalciglycerofosfat och quercetin, har visat lovande resultat i studier, medan andra som L-arginin ännu saknar entydig vetenskaplig dokumentation. Kom ihåg att kosttillskott aldrig ska ersätta konventionell vård. Konsultera alltid din läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal innan du påbörjar nya tillskott, särskilt om du samtidigt tar andra läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online