Kroppen hyser tusentals mikroorganismer, så det är ingen idé att gripa efter handspriten eller munsköljen för att döda dem. Bakterier är inte alltid skadliga – en del är faktiskt mycket nyttiga och nödvändiga för vår överlevnad. När du tar probiotiska tillskott får du i dig en hel armé av så kallade vänliga bakterier. Men hur vänliga dessa bakterier än må vara kan det vara klokt att fundera över hur de faktiskt påverkar din hälsa.
Idén om goda bakterier är inte ny. Bakterier används sedan länge för att omvandla mjölk till produkter som fil, kefir, ost och yoghurt. Även tempeh, miso och tofu kräver jäsning med hjälp av bakterier, och surkål, kimchi och vin produceras också med probiotiska kulturer. Kopplingen mellan fermenterade livsmedel och hälsa uppmärksammades när den ryske nobelpristagaren Ilja Metjnikov lade märke till att bönder i Bulgarien hade en anmärkningsvärt god hälsa – något han trodde berodde på deras stora konsumtion av fermenterad mjölk.
Trots att du tror att du köper goda bakterier finns det oseriösa tillverkare som utnyttjar bristfälliga märkningsregler. Medan många välkända varumärken levererar det etiketten lovar, gör andra produkter inte det. Förfalskad probiotika kan innehålla betydligt färre nyttiga bakterier än vad som anges – eller helt felaktiga bakteriestammar.
Inledningsvis trodde forskarna att probiotika kunde hjälpa barn med eksem. Doktor Robert Boyle vid Imperial College i London granskade tolv studier men fann inget bevis för någon effekt. Doktor Susan Prescott vid University of Western Australia kom fram till ett liknande resultat. I en studie med 178 barn från födseln till sex månaders ålder jämfördes placebogruppen med en probiotikagrupp – och barnen som fick probiotika visade sig vara mer benägna att utveckla allergier senare i livet. På grund av dessa studier rekommenderar många läkare inte probiotika för barn eller personer med eksem. Ett forskarteam från Cochrane upptäckte dessutom att probiotika kan orsaka tarmskador och infektioner när de ges till barn mot eksem.
Om du överväger probiotika för att stärka ett försvagat immunförsvar bör du tänka efter noga innan du sväljer din första dos. Universitetssjukhuset i Utrecht i Nederländerna noterade 24 dödsfall under en studie av probiotikas effekter på bukspottkörtelinflammation. Därför bedömde de holländska konsumentmyndigheterna att probiotika inte är säkra för patienter på intensivvårdsavdelning.
Sjukhus som rutinmässigt gav patienter goda bakterier har omvärderat sin hållning och avslutat praktiken. Sankt Georgs sjukhus i London slutade använda probiotika till svårt sjuka patienter med nedsatt immunförsvar. Enligt Catherine Collins, chefsdietist på sjukhuset, kan probiotika "leda till en potentiellt dödlig sjukdom som kallas laktobacillsepsis, och vi har behandlat några fall på Sankt Georg".
Ett alternativ till att tillföra nya bakterier är att använda prebiotika – alltså näring för de vänliga bakterierna. Genom att ge mat åt de mikroorganismer som redan finns i kroppen hjälper du din egen bakterieflora att återhämta sig, utan att behöva införa en främmande bakteriepopulation. Prebiotisk mat inkluderar livsmedel rika på inulin. Inulin finns i många livsmedel men är särskilt koncentrerat i havregryn, bananer, vitlök, lök och cikoriarot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online