Ingefäraplanten, eller Zingiber officinale som den heter vetenskapligt, är en flerårig ört som ursprungligen kommer från Indien, Asien och Västafrika. Den del som används både i matlagning och som läkemedel är den underjordiska stammen – så kallad rotstock eller rhizom – vilken har använts inom folkmedicinen sedan urminnes tider. De gamla grekerna använde ingefära som hjälp vid matsmältningen genom att linda in roten i bröd och äta den efter en stor måltid. De hälsofrämjande egenskaperna samt den karakteristiska aromen och smaken beror till stor del på de flyktiga oljorna gingerol, shogaol och zingeron.
De obehagliga symtomen vid åksjuka inkluderar illamående, svettning, yrsel, trötthet och kräkningar. Ingefära har använts för att behandla dessa besvär i tusentals år. I en senare studie, publicerad i American Journal of Physiology (volym 284, nummer 3), fann man att intag av ingefära signifikant minskade känslan av illamående samt snabbade återhämtningen. Receptfria tabletter mot åksjuka sägs vara effektivare, men många patienter rapporterar biverkningar som torr mun och trötthet och föredrar därför det säkra, naturliga botemedlet ingefära.
Migränattacker utlöses oftast av okända faktorer och kan pågå från tre timmar upp till hela tre dagar. Symtomen är en intensiv bultande eller dunkande smärta bakom pannbenet eller vid tinningarna. Starkt ljus, plötsliga rörelser eller höga ljud kan förvärra smärtan. En fallstudie i The Journal of Ethnopharmacology från juli 1990 visade att ingefära var effektiv vid behandling av migrän. Patienten tog 600 mg fyra gånger per dag och inkluderade dessutom färsk ingefära i sin kost. Ingefäran förebyggde inte bara hennes migränattacker utan minskade också markant attackernas intensitet och frekvens.
Extrakt av ingefärot har använts med framgång för att behandla inflammationer som reumatoid artrit och ulcerös kolit. Enligt en studie publicerad i Arthritis & Rheumatism i november 2001 kan ett kosttillskott med ingefärspiller minska smärtan hos patienter med artros lika bra som konventionella läkemedel eller värktabletter. Även om mer kunskap och större kliniska prövningar behövs fortsätter ingefärens antiinflammatoriska egenskaper att se lovande ut.
Ingefärens lugnande effekt på magen och dess förmåga att lindra värk i kroppen gör den till ett populärt huskur mot förkylning. Roten skivas ofta, läggs i en kastrull med hett vatten och kokas för att framställa ingefärste. Många tycker att den distinkta smaken och aromen är tröstande, medan den stigande ångan öppnar näsans luftvägar och den heta vätskan lindrar en öm hals. Örtblandningar och preparat som innehåller ingefära finns även som receptfri förkylningsmedicin.
Teorierna och spekulationerna kring vad ingefära skulle kunna göra för människokroppen är många. Vissa forskare spekulerar i att ingefära skulle kunna lindra astma, sänka kolesterolvärdet, behandla magsår, motverka högt blodtryck, minska svårighetsgraden av biverkningar vid kemoterapi, hjälpa vid hjärtsjukdom och skydda mot cancer. Laboratoriestudier har gjorts på allt ovanstående, men forskare drar sig för att presentera definitiva slutsatser. Istället hänvisar de till behovet av mer forskning.
Ingefära finns i flera olika former, och varje form används för olika ändamål. Pulveriserad ingefärot tas vid magbesvär, matsmältningsproblem eller illamående. Standarddosen för vuxna är 250 milligram till ett gram tre till fyra gånger per dag, och det rekommenderas inte att överskrida totalt fyra gram per dag. Vid ledvärk i samband med artrit rekommenderas ingefärolja som ett lokalt medel att massera in i ömma leder. Ett omslag kan också göras genom att linda in färska, råa bitar av roten i tyg eller en tvättlapp och trycka den mot huden. Vid huvudvärk eller mensvärk kan du istället brygga ingefärste genom att riva några bitar av roten och låta dem dra i kokande vatten. Rekommenderad dos för ingefärste är två till tre koppar dagligen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online