Graviolabladen är stora, glänsande och mörkgröna blad som växer på det städsegröna graviolaträdet, som trivs i regnskogarna i Nord- och Sydamerika. Vetenskapligt bär trädet namnet Annona muricata, men det är också känt under lokala namn som guanabana, brasiliansk paw paw och soursop. Alla delar av graviolaträdet har traditionellt använts för medicinska ändamål – barken, rötterna, fröna, oljan, frukten och bladen. Idag förskrivs ofta kapslar och tinkturer gjorda på graviolablad som ett komplement vid behandling av depression och cancer.
Forskning har visat att graviola innehåller kemiska föreningar som kallas annonaceära acetogeniner. Dessa ämnen har visat sig ha kraftfulla antiparasitära, antimikrobiella, insekticida och tumörhämmande egenskaper. Annonaceära acetogeniner hämmar ett enzym som finns i cancerös cellvävnad och blockerar dessutom transporten av ATP, vilket kan hjälpa till att bryta ner cancerformer som är resistenta mot flera läkemedel.
Graviolablad har använts i århundraden av ursprungsbefolkningar i Amerikas regnskogar. De hyllas för sina krampavslappnande, blodtryckssänkande och lugnande egenskaper. Ofta blandas bladen med rötter, bark, fruktjuice och oljor från trädet för att skapa teer och lösningar. Teet dricks som hjärttonikum och humörhöjare, samt mot influensa, hosta och inflammatoriska tillstånd. Blandningar med graviolablad appliceras även externt mot värk vid artros, reumatism och neuralgi. Krossade blad ströddes dessutom ut på sängar för att främja en god sömn.
Idag används preparat som innehåller graviolablad mot bakteriella och svampinfektioner, parasiter, maskar, högt blodtryck, stress, nervbesvär samt – vanligast av allt – depression och cancer. Graviola kan interagera med hjärtdeprimerande, blodtryckssänkande och MAO-hämmande läkemedel, men sådana interaktioner är ovanliga och brukar sällan vara farliga. Kapslar och tinkturer tillverkade av graviolablad anses ha kraftigare läkande egenskaper än obearbetade blad.
Annonaceära acetogeniner som finns i graviolablad och i övriga delar av växten har förmågan att angripa cancerceller utan att skada de friska. Även om det ännu inte finns något patenterat cancerläkemedel framställt ur graviola, har många patienter och vårdpersonal valt att inkludera graviola som kosttillskott som ett komplement till sin cancerbehandling.
Graviolaträdet innehåller alkaloider som visats kunna lindra symtom på depression. Dessa alkaloider hämmar återupptaget av serotonin i hjärnan – en signalsubstans som styr hur lycklig eller glad en person känner sig. Studier har dock tytt på att dessa alkaloider i vissa fall kan vara skadliga för nervsystemet, och de har kopplats samman med utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Det är därför viktigt att rådfråga läkare innan graviola används som behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online