Har du någonsin sett runda utväxter på ekar som hänger som frukter? Ekgallor, även kallade ekepplen, är ett vanligt fenomen som uppstår när ekar reagerar på gallsteklar som lägger sina ägg i trädets bark. Ekgallor innehåller stora mängder garvsyra och har traditionellt använts som medicin av många kulturer världen över. De har också varit en viktig källa till färgämnen och garvningsmaterial. Idag börjar forskare alltmer upptäcka de unika egenskaperna hos ekgallor och deras potential för en rad olika användningsområden.
Ekgallor förekommer i många olika storlekar, former och färger, men alla är resultatet av ekens reaktion på larverna från vissa steklar, så kallade gallsteklar. Larverna får trädet att bilda celler och ämnen som producerar gallan, och i sin tur använder larverna gallan både som föda och som skydd. Gallorna skadar vanligtvis inte trädet. Bildningen är dock ett slags försvar från ekens sida, vilket gör att gallan innehåller starka naturliga, sammandragande ämnen som garvsyra. Enligt Botanical.com är ekgallor faktiskt det mest sammandragande växtbaserade ämnet i världen.
Inom den kinesiska medicinen används ekgallor som ett bittert, varmt medel som kallas moshizi, bland annat mot dysenteri, magsår och hemorrojder. Detta beskriver Subhuti Dharmananda, doktor i filosofi, i artikeln "Gallnuts and the Uses of Tannins in Chinese Medicine". Nordamerikas ursprungsbefolkning använde omslag av krossade galler på sår, skärsår och brännskador, enligt Christopher Hobbs i "A Field Guide to Western Medicinal Plants and Herbs". Botanical.com rekommenderar dessutom ekgallor som tinktur vid diarré, kolera och gonorré.
Det höga innehållet av garvsyra gör ekgallor till en utmärkt resurs för garvning och färgning. Många stamfolk har använt ekgallor för en rad dekorativa och praktiska ändamål, exempelvis vid keramiktillverkning, läderarbete och korgflätning. Historiskt har gallor också använts för att framställa järngallbläck – det bläck som användes för handskrifter i Europa under flera århundraden.
Det finns ett växande intresse för att använda ekgallor som naturligt bekämpningsmedel, eftersom detta är gallans ursprungliga funktion ur trädets eget perspektiv. I en studie publicerad 2009 i tidskriften Parasitology Research fann forskare vid University of Mysore i Indien att ett extrakt från ekgallor hade larvicid verkan mot Anopheles stephensi, en myggart som ansvarar för spridningen av malaria i urbana områden.
Ekgallor är lätta att identifiera och finns över hela världen i många olika varianter. Att plocka ekgallor skadar varken trädet eller gallstekelns larver, så länge dessa redan har kläckts. Som en lättillgänglig källa till garvsyra ute i naturen finns det många möjliga användningsområden för ekgallor, och möjligheterna att använda dem på nya och kreativa sätt är långt ifrån uttömda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online