Att använda växtbaserade kosttillskott för att förebygga och behandla njurproblem är en tradition som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Den som vill värna om sin njurhälsa, förebygga njursten eller stötta kroppen vid njursjukdom har idag ett stort utbud av naturliga örter att välja mellan. Men hur säkra och effektiva är de egentligen?
Traditionellt utbildade läkare, forskare och medicinska institutioner är mycket skeptiska till att acceptera växtbaserade medel som behandling för njursjukdomar. Det vetenskapliga underlag som pekar på positiva effekter är nämligen begränsat. Ännu allvarligare är att många moderna läkare menar att örttillskott faktiskt kan skada patienter med mer uttalad njursjukdom.
National Kidney Foundation listar en lång rad örter som bedöms vara potentiellt skadliga eller giftiga för personer med kronisk njursjukdom. Bland dem finns bland annat maskros, ginseng, ingefära, lusern, brännässla, senna, brakved, aloe, nonisaft, rabarber, åkerfräken, vaxmyrten, ginst, panaxginseng, yohimbe, alruna, tidlös, malört och hästkastanj.
Föreningen påpekar dessutom att växtbaserade tillskott inte omfattas av samma statliga kontroll som läkemedel, vilket kan äventyra deras renhet och säkerhet. Många örter är också kända för att ge allvarliga biverkningar i kombination med receptbelagda läkemedel. Har du en allvarlig njursjukdom är det absolut nödvändigt att rådfråga både din läkare och dietist innan du börjar använda örttillskott.
Du som vill använda örtextrakt som förebyggande åtgärd för njurhälsan i allmänhet, eller för att skydda mot bildning av njursten, har betydligt fler alternativ. Gullris, tranbär och nypon är naturliga örter som traditionellt använts för att förebygga och behandla njursten. Eftersom dessa stenar till stor del består av kalciumavlagringar tror man att extrakt från dessa örter kan hjälpa till att stoppa stenbildning genom att minska ansamlingen av kalcium i urinvägarna. Citronsaft sägs också kunna hjälpa vid njursten – dock snarare som smärtlindring genom att hjälpa stenarna att lösas upp när de passerar, än som ett hinder mot att de överhuvudtaget bildas.
I sin bok Herbs for the Urinary Tract föreslår örtexpert Michael Moore ytterligare behandlingsalternativ för den som redan drabbats av njursten och söker naturliga preparat som kan underlätta passagen. Bland annat nämner han kardborre, åkerfräken, kvickrot, maskros, cikoriarot, lomme, brännässla och snärjmåra. Enligt författaren bör samtliga intas i flytande form, helst som te.
När njurstenen äntligen lämnat kroppen via urinen kan extrakt av majssilke, läkemalva, lomme, röllika och kanadensiskt binkrös bidra till att lugna en irriterad njure och lindra eventuell blödning.
Katteklo (Uncaria tomentosa) har använts som stärkande tonikum för njurarna under större delen av den dokumenterade historien. Växten växer i Central- och Sydamerika, där medicinmän redan under inkafolkets tid trodde på dess läkande egenskaper. Forskare studerar idag katteklo som möjlig behandling vid flera sjukdomar, bland annat cancer, artrit, hiv och Alzheimers sjukdom. Studier visar att katteklo stimulerar immunförsvaret, vilket kan verka positivt för personer med njurproblem – men experter oroar sig för att just denna stimulering i stället kan skada den som redan har njurbesvär. Katteklo ser ut som en vedartad klätterväxt, och det är innerbarken som används till flytande extrakt, teer och kapslar.
Både nordamerikanska ursprungsfolk och arabiska läkare har genom historien använt maskros som behandling vid sjukdomar i mjälte, lever och njurar. Ofta används hela växten, men vanligast är bladen och rötterna, färsk eller torkad, i extrakt, kapslar och teer. En del personer är allergiska mot växten, och den kan ibland orsaka magbesvär och diarré. Maskros kallas även för lejontand eller maskrosboll.
Oavsett om du funderar på örter för att förebygga njursten eller för att stötta njurarnas funktion är det alltid klokt att diskutera detta med din vårdgivare först – särskilt om du tar andra läkemedel eller har en diagnostiserad njursjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online