Fänkålen har en lång och färgstark historia. Redan i antiken betraktades örten som helig och ansågs kunna bota hela nio olika sjukdomar. Växten härstammar från Medelhavstrakten och har odlats i närheten av kloster sedan medeltiden.
USA är idag en av de största producenterna av fänkål, men örten har sina rötter i områdena runt Medelhavet. De gamla grekerna kallade växten för marathon, och den växte ymnigt på de fält där ett berömt grekiskt slag en gång utkämpades – ett slag som senare fick namnet slaget vid Marathon.
Fänkål introducerades i USA under 1800-talet och är en härdig flerårig ört som trivs i många olika klimat.
Enligt gamla legender åt ormar fänkål för att underlätta hudömsning och skärpa sin syn. Länge har man trott att örten även förbättrar människors syn och har en återuppbyggande och föryngrande effekt på kroppen. Fänkål sägs dessutom innehålla ämnen som liknar amfetamin och som på så sätt stimulerar kroppens system.
Puritanerna ska ha ätit fänkål eftersom den dämpade aptiten under religiös fasta och samtidigt höll dem vakna. En annan folktro säger att en kvist fänkål i hästens sele håller flugorna på behörigt avstånd.
Under medeltiden betraktades fänkål som en värdefull ört som botade sjukdomar och bringade lycka till den som ägde den. Människor stoppade örten i nyckelhålen för att avvärja onda andar. Fänkål troddes även bota en rad besvär, bland annat ormbett, tandvärk, öronvärk och kolik. Romarna konsumerade precis som puritanerna fänkål för att hålla vikten i schack.
Fänkål spelar också en roll i den grekiska mytologin. Grekerna och romarna värdesatte örten inte bara för dess kulinariska fördelar utan även för dess medicinska egenskaper – samt för den kraftfulla legenden om att kunskapen ska ha överlämnats till mänskligheten av gudarna i form av en fänkålsstjälk fylld med glödande kol.
Fänkål är en grön och knaprig ört som i konsistensen liknar selleri och i smaken påminner om lakrits och anis. Växten bildar en vitgrön lök varifrån långa stjälkar skjuter upp, prydda med fjäderliknande gröna blad. Av blommorna bildas sedan de små, aromatiska frön som ofta används till te. Alla delar av växten är ätbara – löken, stjälkarna, bladen och fröna.
Fänkål har länge varit omtyckt bland italienska och medelhavsbaserade kockar och finns i handeln från senhösten till tidig vår.
Enligt dagens forskningsläge kan fänkålste lindra symtomen vid irritabel tarm (IBS), såsom gasbildning och uppblåsthet, eftersom det verkar lugnande på mag-tarmkanalen. Observera dock att alltför stora mängder kan ge motsatt effekt och till och med utlösa krampar – så njut med måtta.
Fänkål stimulerar mjölkbildningen hos ammande och har en hormonell effekt som liknar östrogenets. Örten kan därför även lindra besvär i samband med mens och klimakteriet samt bidra till att väcka en sviktande lust. Många använder dessutom fänkålste som komplement vid ögoninflammation.
Fänkål är en utmärkt källa till C-vitamin och B-vitamin. Det stärker immunförsvaret, kan hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna, är rikt på fibrer och kan förebygga tjocktarmscancer.
Anetolen i fänkölsoljan minskar inflammation i kroppen, vilket gör örten intressant för personer med ledgångsbesvär och artrit. Anetol antas även kunna motverka återfall i cancer – forskning har nämligen visat att ämnet kan stänga av den så kallade tumörnekrosfaktorn i människokroppen.
Drabbad av dålig andedräkt? Då kan en kopp fänkålste göra underverk. Fänkål räknas även som ett gott husbotemedel mot förkylning och kan användas som urindrivande vid vätskeansamling i kroppen.
Gravida bör undvika fänkålste eftersom örten kan verka stimulerande på livmodern. Undvik även att applicera fänkål direkt på huden, eftersom det kan orsaka irritation. Stora mängder fänkål avråds från, då det i värsta fall kan orsaka hallucinationer och muskelkramper.
Eftersom fänkål i för stora doser kan påverka nervsystemet bör du alltid rådfråga din läkare eller någon med god kännedom om örter innan du använder fänkål som hälsokur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online