
Svart cohosh har genom historien varit högt uppskattad av kvinnor som lider av besvär i samband med menopaus eller menstruation. Örten användes förr även som ett populärt hjälpmedel under förlossning. Den är dock ingen ört att ta utan omsorg och kunskap. Det finns flera möjliga biverkningar, och om örten intas för tidigt under graviditeten kan den få allvarliga konsekvenser för det ofödda barnet.
Växten växer naturligt längs skogskanter i östra delarna av Nordamerika och odlas idag även i Europa. Det är rötterna och den torkade jordstammen som används medicinskt. Svart cohosh tillhör familjen ranunkelväxter och bär vackra vita blommor. Blå cohosh introducerades i den västerländska medicinen av Peter Smith år 1813. Redan tidigare hade nordamerikanska urfolk använt örten mot halsont, kramper, inflammation i livmodern och kolik. Gravida kvinnor drack te bryggt på örten några veckor före beräknad förlossningstid, i tron om att det skulle ge en snabbare och lättare förlossning.
Svart cohosh betraktas traditionellt som en kvinnlig ört eftersom den anses lindra symtom vid menopaus och osteoporos (benskörhet). Örten stimulerar även värkar under förlossningen. Den var särskilt populär bland algonkinfolken, som gav örten dess nuvarande namn. Stammen använde örten både under förlossning och för att lindra mensvärk. Ursprungsbefolkningen använde dessutom cohoshrot som preventivmedel. Blå cohosh har liknande effekter, och extrakt eller stora doser av cohosh kan i själva verket framkalla abort.
Enligt en studie publicerad i augustiutgåvan 2002 av tidskriften Veterinary and Human Toxicology kan blå cohosh orsaka nikotinliknande toxicitet när den används för att framkalla aborter. Symtomen inkluderar kräkningar, muskelsvaghet och buksmärtor. Cohosh kan även orsaka för tidig förlossning eller missfall om den används under graviditet – detta gäller även utan de höga doser som normalt krävs för att framkalla abort. Örten kan dessutom ge upphov till illamående, kräkningar och högt blodtryck.
Cohosh bör inte kombineras med lugnande medel, narkosmedel eller blodtryckssänkande läkemedel. Eftersom örten har östrogenliknande egenskaper bör den heller inte tas tillsammans med östrogenpreparat utan att en läkare konsulterats.
Ett publicerat fallbeskrivningsrapport i volym 11, nummer 5 av tidskriften Menopause, varnar för att cohosh i sällsynta fall kan utlösa autoimmun hepatit (autoimmun leverinflammation). Studien rekommenderar därför noggrann övervakning av kvinnor som använder örten. Många kvinnor väljer ändå cohosh som alternativ till hormonbehandling mot menopaussymtom, eftersom hormonbehandling medför risker för bröstcancer och hjärt-kärlsjukdom.
En annan studie, publicerad i volym 10, nummer 1 av samma tidskrift, visade att korttidsanvändning av svart cohosh endast innebär en liten risk för biverkningar, vilka dessutom är lindriga och reversibla. Forskarna drog slutsatsen att allvarliga biverkningar är sällsynta och att cohosh kan betraktas som ett relativt säkert växtläkemedel vid kortvarig användning.
Traditionella beredningar baserades på ett avkok av 0,5–1 gram torkad rot, eller på tinktur. Idag finns cohosh i många färdiga kosttillskott, exempelvis Remifemin – ett tysktillverkat preparat i tablett- eller flytande form som distribueras av GlaxoSmithKline. De flesta tillskott rekommenderar en dos av 20 mg två gånger dagligen, men doseringen kan variera mellan olika preparat. Följ alltid anvisningarna på förpackningen. Höga doser eller koncentrerade extrakt kan orsaka negativa biverkningar, särskilt under graviditet.
Konsultera alltid läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du börjar använda cohosh, särskilt om du är gravid, ammar, tar regelbundna läkemedel eller har någon leversjukdom. Uppsök vård om du upplever ovanliga symtom som gulsot, kraftig trötthet eller buksmärtor under behandlingsperioden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online