Sjukgymnastik är en behandling som används för att stärka muskler och förbättra kroppens funktion. Läkare kan ordinera sjukgymnastik som en del av rehabiliteringen efter en skada, eller för att behandla tillstånd som kännetecknas av försvagade muskler, exempelvis cerebral pares och Parkinsons sjukdom.
Dokumentation inom sjukgymnastik avser de journaler och anteckningar som sjukgymnasten för för att kunna följa patientens framsteg och behandlingens resultat över tid. Dokumentationen består av fyra steg: den initiala undersökningen, anteckningar från behandlingstillfällena, utvärdering av framstegen samt slut- eller avslutningsrapporten. Sammantaget utgör dokumentationen den individuella behandlingsplan som sjukgymnasten tar fram för varje patient i sin vård.
Den initiala undersökningen genomförs vanligtvis vid ett enda besök. Under besöket går sjukgymnasten igenom patientens sjukhistoria och gör en bedömning av patientens fysiska förmågor. Familjehistoria, tidigare operationer, pågående medicinering och boendemiljö är exempel på faktorer som bör beaktas i anamnesen.
Bedömningen av de fysiska förmågorna syftar till att fastställa vilka begränsningar patienten har och vilka mål som är rimliga och realistiska att uppnå. Förmågor som ofta undersöks inkluderar gång (det vill säga hur patienten går), nervfunktion, balans samt rörlighet i armar och ben. När bedömningen är klar arbetar sjukgymnasten fram en övergripande behandlingsplan som anger målen och hur sjukgymnasten och patienten tillsammans ska gå tillväga för att nå dem.
Både sjukgymnastens och patientens namn ska alltid finnas med i dokumentationen. Även den som remitterade patienten – oavsett om det rörde sig om en läkare, en annan terapeut eller någon annan instans – bör anges i samband med den initiala undersökningen.
Varje behandlingstillfälle mellan sjukgymnast och patient bör dokumenteras noggrant. I denna del av journalen registreras detaljerna kring behandlingsplanen, bland annat anteckningar om de framsteg som gjorts och om de specifika övningar som utförts vid varje tillfälle. Även avbokade sessioner eller tillfällen då patienten uteblir utan avbokning ska noteras i dokumentationen.
Sjukgymnasten och patienten bör gemensamt bestämma en tidsperiod inom vilken patienten förväntas uppnå sina mål. En patient som exempelvis skadat sitt ben i en trafikolycka kan sätta upp målet att ha återfått full styrka i benet efter en månads träning. När månaden har passerat träffas sjukgymnasten och patienten för att tillsammans gå igenom återhämtningsförloppet. Sjukgymnasten använder då anteckningarna från dokumentationen som ett värdefullt bedömningsverktyg vid utvärderingen.
I situationer där patienten behöver fortsatt behandling under lång tid, till exempel vid sjukdomar som cerebral pares och Parkinsons sjukdom, innebär utvärderingen även att nya mål sätts upp att arbeta vidare mot.
När sjukgymnastiken inte längre behövs skrivs en slutrapport som avslutar dokumentationsprocessen. Slutrapporten sammanfattar samtliga behandlingstillfällen och redogör för vilka ytterligare åtgärder patienten behöver vidta framöver.
Om behandlingen av någon anledning avbryts innan målet med behandlingen har uppnåtts, fyller sjukgymnasten i stället i en avslutningsrapport. I denna rapport anges alltid orsaken till att behandlingen avbrutits.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online