1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Syrat urin: Orsaker, risker och när man ska söka läkare

Urin pH varierar normalt från 4,5 till 8,0 (medelvärde ~6,0). Persistent syrat urin (pH <5,5) kan spegla kost, fysiologi eller patologi. Även om det ofta är benign, kan det bidra till stenbildning eller signalera metabolisk störning.

Fysiologiska & Kostorsaker

  • Hög animal protein kost: Svavelhaltiga aminoyror → svavelsyra → syralast.
  • Ketos: Lågkolhydrat/keto-diet, fastande, okontrollerad diabetes → ketosyror (β-hydroxybutyrat, acetoacetat) utsöndras i urin.
  • Lingonjuice, vitamin C (högdos), backar, plommon: Syra-aska livsmedel.
  • Dehydrering: Koncentrerat urin → lägre pH.

Patologiska orsaker

TillståndMekanismNyckeldrag
Renala tubulära acidos (RTA)Defekt H+ sekretion (distal RTA) eller HCO3- reabsorption (proximal RTA)Normal anjongap metabolisk acidos, hypokaliemi, nefrokalcinos, stener
Diabetisk ketoacidos (DKA)KetokroppsackumulationHyperglykemi, anjongap acidos, ketonuri; akut
Kronisk diarreBikarbonatförlust i avföringMetabolisk acidos, hypokaliemi, volymbrist
UVI med ureasa-negativa organismerE. coli producerar syra metaboliterDysuri, frekvens, pyuri; urinodling bekräftar
LäkemedelAcetazolamid, topiramat, zonisamid (karbonanhydras-hämmare); askorbinsyra, metionin, ammoniumkloridIatrogen; reversibel vid avlägsnande
UrinsyrastenerLågt urin pH <5,5 → urinsyra fällningRadiolucenta stener; gikt, metaboliskt syndrom
CystinuriGenetisk cystintransportdefekt; cystin fälls vid lågt pHÅterkommande stener från barndom; hexagonala kristaller

Klinisk betydelse

  • Urinsyrastener: Bildas vid pH <5,5; alkalisering (kaliumcitrat) till pH 6,0–6,5 upplöser/förebygger.
  • Cystinstenar: Mål pH >7,5 (svårt); hög volym + tioldrog (tiopronin).
  • Läkemedelsexkretion: Syrat urin ↑ eliminering av svaga baser (amfetamin, kinidin); ↓ eliminering av svaga syror (salicylater, fenobarbital).
  • Antibiotikaeffekt: Vissa antibiotika (t.ex. aminoglykosider) mindre aktiva i syrat urin.

Utredning

  1. Upprepad urin pH på färska mittenstråle prover (dipstick; bekräfta med pH-mätare om kritiskt).
  2. Serum elektrolyter, bikarbonat, anjongap, glukos, ketoner.
  3. 24-timmars urin: volym, pH, urinsyra, citrat, kalcium, oxalat, cystin.
  4. Stenanalys om avlagd/hämtad.

Behandling

  • Behandla grundorsak (insulin för DKA, bikarbonat för RTA, vätska för diarre).
  • Kost: Öka frukt/grönsaker (alkalinsk aska); måtta animal protein.
  • Kaliumcitrat 20–30 mEq 2–3× dagligen för stenprevention (mål pH 6,0–6,5).
  • Justera läkemedel om iatrogen.

När man ska söka läkare

  • Persistent pH <5,0 på flera prover.
  • Anamnes av njursten (särskilt urinsyra/cystin).
  • Symtom: flanksmärta, hematuri, dysuri, feber.
  • Känd diabetes, njursvikt, eller på syraframkallande läkemedel.
  • Oförklarlig metabolisk acidos (lågt serum bikarbonat).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online