Sensoriska neuroner är nervceller som förmedlar sinnesinformation från kroppens sinnesorgan till det centrala nervsystemet (CNS), som består av hjärnan och ryggmärgen. Neuronerna klassificeras utifrån vilken typ av stimulering de reagerar på – exempelvis ljus, ljud, beröring, temperatur eller smärta.
Cellkroppen hos en sensorisk neuron ligger i ett så kallat sensoriskt ganglion – en anhopning av nervceller som befinner sig utanför CNS, nära det sinnesorgan som neuronet innerverar. Dendriten är en specialiserad förlängning av cellkroppen som tar emot stimulus, medan axonen har till uppgift att överföra den sensoriska informationen vidare till CNS.
När dendriten registrerar ett stimulus depolariseras neuronet. Det innebär att den elektriska potentialen över cellmembranet förändras, så att cellens insida blir mer positiv i förhållande till utsidan. Når depolariseringen upp till en viss tröskelnivå avfyrar neuronet en aktionspotential – en snabb elektrisk impuls som fortleder längs axonen.
När aktionspotentialen når CNS överförs den till andra neuroner och tar sig så småningom fram till hjärnan, som bearbetar informationen och skapar ett lämpligt svar.
Här följer en mer detaljerad genomgång av hur nervimpulserna färdas från de olika sinnena till det centrala nervsystemet:
Luktreceptorer i näsan binder till doftmolekyler i luften. Bindningen får luktnervcellerna att avfyra aktionspotentialer, som fortleder längs luktnerven till bulbus olfactorius – luktloben i hjärnan. Där bearbetas informationen och vidarebefordras till andra delar av hjärnan.
Hårceller i innerörat vibrerar när de träffas av ljudvågor. Vibrationerna får hårcellerna att frisätta signalsubstanser som binder till receptorer på hörselneuroner. Dessa avfyrar i sin tur aktionspotentialer som fortleder längs hörselnerven till hörselbarken i hjärnan, där informationen bearbetas och tolkas som ljud.
Mekanoreceptorer i hud, muskler och leder uppfattar tryck, vibrationer och andra taktila stimuli. Receptorerna genererar aktionspotentialer som fortleder längs sensoriska nerver till ryggmärgen och vidare upp till hjärnan, där informationen tolkas som beröring.
Smaklökar på tungan känner av kemiska ämnen i maten. Ämnena binder till receptorer på smakcellerna, vilka genererar aktionspotentialer som fortleder längs facialisnerven och glossopharyngeusnerven (tung-svalgnerven) till hjärnan. Där bearbetas informationen och upplevs som smak.
Fotoreceptorceller i ögats näthinna (retina) fångar upp ljus. Cellerna genererar aktionspotentialer som fortleder längs synnerven till hjärnan, där informationen bearbetas och tolkas som synintryck.
Oavsett vilket sinne det gäller följer signalen samma grundprincip: en receptor omvandlar en yttre stimulans till en elektrisk impuls, impulsen fortleder via sensoriska nerver till CNS, och hjärnan bearbetar slutligen informationen och skapar det medvetna sinnesintryck vi upplever.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online