Kronisk hepatit B (CHB) är en persistenterande HBV-infektion (HBsAg+ >6 månader). Även om den inte är botbar med nuvarande antivirala medel (cccDNA kvarstår i hepatocytkärnor), är den mycket hanterbar. De flesta behandlade patienter uppnår långsiktig viral undertryckning, normal livslängd och minskad risk för cirros/HCC.
Hanteringspelare
- Antiviral terapi (enligt AASLD/EASL/APASL riktlinjer):
- Förstahandsval: Tenofovir alafenamid (TAF), tenofovir disoproxil fumarat (TDF), entecavir – högt resistensbarriär, potent undertryckning.
- Peglerat interferon-α: Begränsad kurs (48 veckor); högre HBeAg-serokonversion och HBsAg-förlust; fler biverkningar.
- Övervakning (var 6–12 månad):
- HBsAg, HBeAg/anti-HBe, HBV DNA (kvantitativ), ALT, AST, trombocyter, albumin, bilirubin, INR.
- Leverskivhet (FibroScan/elastografi) eller icke-invasiva scores (FIB-4, APRI) för fibrosstadiering.
- HCC-övervakning: Ultraljud ± AFP var 6:e månad om cirros eller hög risk (asiatiska män >40, kvinnor >50, familjär HCC).
- Livsstil: Alkoholundvikande, hälsosam vikt, HBV-vaccination av kontakter, hepatit A-vaccination om icke-immun.
Behandlingsmål
- Funktionell bot (ideell): HBsAg-förlust + anti-HBs-serokonversion (sällsynt, ~1–3%/år på NUC).
- Delvis bot: HBeAg-serokonversion + HBV DNA odetekterbar + normal ALT.
- Virologisk undertryckning: HBV DNA
Med adhären och övervakning är CHB en kronisk kontrollerbar tillstånd – inte ett dödsdöm.
