Cancerrelaterad ångest: vanliga tecken och symptom

Att få en cancerdiagnos kan vara en av livets mest skrämmande upplevelser. Även om behandlingsmetoderna ständigt förbättras, särskilt när cancern upptäcks i ett tidigt skede, kan sjukdomen fortfarande vara dödlig. Det är därför inte förvånande att en cancerdiagnos ofta utlöser kraftig ångest hos både patienten och anhöriga.

Enligt American Cancer Society kan patienten känna rädsla för döden, för behandlingarna, för smärta, för kommande undersökningar eller oro för sin familj. Ångestens svårighetsgrad varierar dessutom från person till person. Det är viktigt att familjen kan prata öppet om sina känslor och söka extra stöd från stödgrupper eller psykologiska yrkesverksamma om ångesten blir för svår att hantera på egen hand.

Fysiska symptom

Cancerrelaterad ångest kan visa sig genom fysiska symptom, som hjärtklappning, tryck över bröstet eller andnöd. Patienten kan också drabbas av mag- och tarmbesvär, exempelvis illamående, kräkningar eller diarré. American Cancer Society nämner även torr mun som ett vanligt tecken på ångest.

Koncentrationsproblem

Patienter med cancerrelaterad ångest kan ha svårt att koncentrera sig. Det kan handla om oförmåga att lösa problem eller att helt enkelt inte kunna sluta oroa sig, trots upprepade försök att tänka på annat.

Sömnstörningar

Sömnen påverkas ofta av ångesten. Vissa patienter sover onormalt mycket, medan andra har svårt att somna eller hålla sig sömnlösa genom natten. Trötthet och utmattning under dagen är därför vanliga följder av de störda sömnvanorna.

Muskelspänningar

Muskelspänningar är ett annat typiskt symptom. Spänningarna syns särskilt tydligt i ansiktet, men kan också uppstå i andra muskelgrupper i kroppen. Enligt American Cancer Society kan patienterna dessutom darra eller skaka samt vara extremt rastlösa och ha svårt att sitta stilla.

Förändringar i humöret

Ångest kan göra att cancerpatienter blir mycket irriterade och till och med får utbrott av ilska. Överdriven oro och ständig grubbel är också vanliga reaktioner som påverkar både patienten och omgivningen.

När bör man söka hjälp?

Om ångesten blir överväldigande eller stör vardagen är det viktigt att kontakta vårdteamet, en kurator, psykolog eller en patientförening. Professionellt stöd och samtalsterapi kan göra stor skillnad, och ingen behöver bära bördan ensam.