Multipelt myelom är en ovanlig cancerform som drabbar plasmacellerna i benmärgen. Sjukdomen ersätter frisk benmärg med elakartade plasmaceller, vilket leder till försvagade ben och ett nedsatt immunförsvar. Den orsakar ofta smärta, särskilt i rygg och revben, och det är vanligtvis så som sjukdomen upptäcks.
Vid multipelt myelom bildas osteolytiska lesioner som växer från benmärgen och utåt mot bens yta. Det är mjuka partier i skelettet som syns som hål på röntgenbilder. Dessa försvagningar gör att benen lätt bryts.
Ungefär 75 procent av alla patienter med multipelt myelom upplever skelettsmärta. Ortopediska insatser syftar därför till att lindra smärtan samt bevara funktion och rörlighet. Den vanligaste platsen för smärtan är ryggraden.
Tryckfrakturer i kotpelaren (vertebrala kompressionsfrakturer) är vanliga vid multipelt myelom. De uppstår när en kota spricker eller kollapsar, eftersom det försvagade benet inte längre klarar av den belastning och det tryck som vilar på det.
Vertebrala kompressionsfrakturer gör att ryggraden förkortas och hamnar i felställning, vilket kan leda till en så kallad "pukrygg" – kyfos. Livskvaliteten påverkas kraftigt eftersom tillståndet är smärtsamt. Nedsatt rörlighet är vanligt, liksom andra komplikationer, exempelvis minskat utrymme i bröst och buk som ger sämre lungfunktion och nedsatt aptit.
Kompressionsfrakturer vid multipelt myelom behandlas oftast med smärtlindrande läkemedel, ofta NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), samt strålbehandling mot smärtan och bisfosfonater – läkemedel som binder till bens yta och hämmar benbrytning och smärta. Läkare utför också ofta minimalinvasiva kirurgiska ingrepp, exempelvis vertebroplastik, där bencement injiceras i den kollapsade kotan, samt ballongkyfoplastik, där ortopediska ballonger används för att skapa utrymme i kotan innan bencementet appliceras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online