Skivepitelcancer (skivepitelkarcinom) är en form av hudcancer som utgår från skivepitelcellerna – de platta celler som bildar hudens yttre lager. Enligt experter vid University of Maryland Medical Center (UMMC) är skivepitelcancer den näst vanligaste formen av icke-melanomhudcancer efter basalcellscancer, som står för cirka 90 procent av all hudcancer och är den lättast behandlade varianten. Uppptäcks och behandlas skivepitelcancer tidigt leder den sällan till ytterligare komplikationer. Lämnas den däremot obehandlad kan cancern sprida sig till andra delar av kroppen (metastasera) och orsaka allvarliga problem.
Skivepitelcellerna ligger strax under epidermens ytskikt, hudens översta lager. Skivepitelcancer uppstår när den normala cykeln, där döda hudceller stöts bort och ersätts med nya, inte fungerar som den ska på grund av skadat DNA. Enligt Mayo Clinic orsakas det skadade arvsmaterialet i hudcellerna främst av exponering för UV-strålning från solen, solarier eller sollampor. Ju oftare du utsätts för UV-strålar, desto större blir risken att du drabbas av hudcancer.
Experter på Mayo Clinic anger att patienter med psoriasis som genomgår terapeutisk ljusbehandling (psoralen plus ultraviolett A) samt personer som fått röntgenstrålning mot huvudet eller halsen löper ökad risk för skivepitelcancer. Dessutom utvecklar så många som 80 procent av de personer som tar immunsupprimerande läkemedel för att förhindra organavstötning efter en transplantation skivepitelcancer någon gång under livet.
Den genomsnittliga åldern vid diagnos av skivepitelcancer är 66 år. Personer med ljus hy eller som lätt bränner sig löper större risk att få hudcancer än personer med mörkare hudton. Rökning ökar också risken för skivepitelcancer. Forskare vid Mayo Clinic misstänker att tobak skadar arvsmassan, vilket gör cellerna mer sårbara för cancerförändringar.
Enligt UMMC kan skivepitelcancer visa sig som en hård, röd knuta i ansiktet, på läppar, öron, nacke, händer eller armar, eller som en platt förändring med en skorvig eller fjällig yta. Läkaren undersöker patientens hud och kan ta ett litet vävnadsprov med en kirurgisk skalpell (biopsi), som sedan skickas till en patolog för granskning i mikroskop.
Bland metoderna för att avlägsna skivepitelcancer finns frysning med flytande kväve (kryokirurgi) samt enkel excision, där läkaren opererar bort den cancerösa vävnaden tillsammans med en marginal av frisk hud runtomkring. Laserbehandling används ofta mot ytliga carcinom på läpparna. Laserens intensiva ljusstråle förångar förändringarna med minimal skada på omgivande vävnad. Strålbehandling kan användas för större tumörer på läppar, ögonlock eller öron som kan vara svåra att operera. Ibland används även kemoterapikrämer lokalt mot ytliga cancrar.
Några enkla rutiner kan minska risken för denna i hög grad förebyggbara cancerform. Undvik solljus mitt på dagen (mellan kl. 10 och 16) samt solarier. Använd solskydd året runt och kontrollera regelbundet din hud efter nya förändringar eller förändringar i födelsemärken, leverfläckar, knottror och fräknar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online