Gallblåscancer är en relativt ovanlig cancerform som drabbar gallvägarna. Gallblåsan har till uppgift att lagra galla – en vätska som produceras i levern och som behövs för att smälta maten. Ett problem med sjukdomen är att den ofta inte ger några symtom alls i sina tidiga skeden, vilket innebär att den ofta upptäcks först i ett senare stadium. I de flesta fall behandlas cancern genom att gallblåsan opereras bort, men i mer avancerade stadier kan det vara för sent att stoppa spridningen av cancerceller.
Personer med gallblåscancer har sällan några besvär förrän sjukdomen har nått ett mer avancerat stadium. Det vanligaste symtomet då är smärta i buken, oftast lokaliserad på höger övre sida av magen. Om tumören blockerar gallgången är illamående och kräkningar också vanligt förekommande. Eftersom tumören även kan hindra födan från att passera matsmältningskanalen eller störa näringsupptaget drabbas många patienter av viktminskning och nedsatt aptit.
Gallblåscancer kan också orsaka gulsot (ikterus), vilket innebär att hud och ögonvitor får en gulaktig ton. Gulsot uppstår när halterna av bilirubin – ett ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned – blir för höga i blodet. En blockerad gallgång kan hindra levern från att bearbeta bilirubinet som vanligt. Gulsoten kan även förändra färgen på urin och avföring.
Utöver gulsot är en förstorad gallblåsa och kliande hud vanliga symtom vid gallgångscancer. När gallan blockeras av en tumör kan gallsalter avsättas på huden och ge upphov till klåda, så kallad pruritus. Gallblåsan kan svälla ut när för mycket galla ansamlas inuti. En förstorad gallblåsa upptäcks oftast vid en ultraljudsundersökning.
Gallsten – avlagringar av kalcium eller kolesterol – är den vanligaste riskfaktorn. De flesta som insjuknar i gallblåscancer har gallsten, vilket gör att gallan frigörs långsammare och kan leda till toxiner i gallblåsan. Sjukdomen drabbar framför allt äldre personer, oftast i 70-årsåldern. Kvinnor löper dessutom större risk än män att utveckla denna typ av cancer. En kost fattig på fibrer men rik på kolhydrater kan också bidra till ökad risk för gallblåscancer.
De två största komplikationerna vid gallblåscancer är malabsorption (nedsatt näringsupptag) och metastaser (cancerspridning). Trycker tumören mot tunntarmen kan den hindra mat och enzymer från att på rätt sätt nå tolvfingertarmen. Eftersom näringsämnena inte tas upp ordentligt kan detta i sin tur leda till undernäring. Gallblåsan ligger dessutom nära flera andra viktiga organ. Sprider sig cancern finns det stor risk att omgivande vitala organ påverkas, vilket i värsta fall kan leda till döden. Detta är en allvarlig risk eftersom gallblåscancer ofta inte upptäcks förrän i ett sent skede.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online