
Njurbäckencancer (renal cellkarcinom) är den vanligaste formen av cancer i njurarna. Njurarna är bönformade organ med en vikt på cirka 120–150 gram vardera. Deras främsta uppgift är att filtrera blodet samt avlägsna överskottsvatten, salt och slaggprodukter från kroppen. Det finns flera typer av njurcancer, men njurbäckencancer står för den största andelen av fallen.
Kroppen har två njurar som ligger längst upp på baksidan av bukhålan, på var sida om ryggraden nedanför bröstkorgen. De filtrerar blodet och utsöndrar överskottssalt, vatten och urin. Njurarna producerar dessutom hormonet erytropoietin, som signalerar till benmärgen när det är dags att bilda nya röda blodkroppar.
Trots att vi föds med två njurar kan de flesta leva ett fullgott liv med bara en fungerande njure. Skadas båda njurarna kan patienten överleva tack vare dialys – en maskinbaserad behandling som filtrerar blodet i kroppens ställe.
Njurbäckencancer (RCC), även kallad njurcellsadenokarcinom, utvecklas i njurarnas vävnad och utgår oftast från cellerna i njurens tubuli. Tumören kan uppträda som en enda massa eller på flera olika ställen i en eller båda njurarna.
I de flesta fall upptäcks cancern innan den hinner sprida sig till andra delar av kroppen, ofta i samband med undersökningar med datortomografi (CT) eller ultraljud. Sjukdomen drabbar framför allt män i åldern 50 till 70 år.
Kända riskfaktorer för njurbäckencancer är ärftlighet, genetiska faktorer, rökning samt von Hippel-Lindaus sjukdom – en ärftlig sjukdom som påverkar blodkärlen i hjärnan, ögonen och andra kroppsdelar. Övervikt och högt blodtryck är ytterligare faktorer som kan öka risken att utveckla sjukdomen.
Vanliga symtom vid njurbäckencancer är:
Andra möjliga symtom är förstoppning, ökad känslighet för kyla, kraftig hårväxt hos kvinnor, blekhet och synproblem. Om cancern inte upptäcks och behandlas i tid kan den sprida sig till lungorna och andra organ, vilket kraftigt försämrar prognosen.
Den mest effektiva behandlingen av njurbäckencancer är kirurgi, där hela eller en del av njuren opereras bort (nefrektomi). Vid behov kan även omgivande vävnader eller delar av urinblåsan tas bort.
Strålbehandling har begränsad effekt mot denna typ av cancer, men kan användas för att lindra besvär, till exempel vid metastaser i skelettet. Hormonbehandling har i vissa fall prövats för att minska tumörens storlek.
Traditionell kemoterapi har vanligtvis dålig effekt vid njurbäckencancer. Läkemedlet interleukin-2 (IL-2) har gett goda resultat hos vissa patienter, men behandlingen kan vara mycket toxisk. Om sjukdomen redan har spridit sig minskar överlevnadschanserna betydligt.
Nyare läkemedel som sorafenib (Nexavar), sunitinib (Sutent) och temsirolimus (Torisel) används numera i behandlingen, liksom det biologiska läkemedlet bevacizumab (Avastin). Behandlingsvalet anpassas alltid efter tumörens utbredning och patientens allmänna hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online