Gallgången är en tunn kanal som förbinder levern med tunntarmen. Genom den transporteras galla – en vätska som produceras i levern och lagras i gallblåsan – till tunntarmen, där den hjälper till att smälta maten. Cancer som utgår från gallgången kallas gallgångscancer (kolangiokarcinom). Det finns flera olika former av sjukdomen, och det är viktigt att skilja dem åt för att rätt stadium ska kunna fastställas och därmed också rätt behandling erbjudas.
Den ovanligaste formen är intrahepatisk gallgångscancer, som börjar i den del av gallgången som ligger inne i levern. Denna typ förväxlas ibland med levercancer och stadieindelas dessutom på samma sätt som levercancrar.
Den vanligaste formen är hilär (perihilär) gallgångscancer, som uppstår där vänster och höger gallgång förenas strax utanför levern. Tumörer i detta läge kallas även Klatskintumörer.
Den tredje typen är distal gallgångscancer, som utgår från den del av gallgången som ligger närmast tunntarmen.
Gallgångscancer indelas i sju stadier: stadium 0, IA, IB, IIA, IIB, III och IV. Stadium III och IV betraktas som sent skede. För att kunna bedöma patientens prognos avgör läkaren om tumören är resektabel, det vill säga om den går att avlägsna helt med kirurgi. Som regel – men inte alltid – klassificeras cancer i sent skede som icke-resektabel.
Tidiga stadier av gallgångscancer ger oftast inga märkbara besvär. Det tidigaste symtomet är gulsot (ikterus), som beror på en ansamling av bilirubin – ett gulgrönt ämne som finns i gallan. Överskottet av bilirubin kan göra att hud och ögonvitor blir gula och att huden kliar. Gulsot är dock ett symtom vid många mindre allvarliga tillstånd, exempelvis hepatit och gallsten, vilket gör att det lätt miss tolkas.
Det mest framträdande symtomet vid sent skede är buksmärta, oftast under revbenen på höger sida. Andra vanliga tecken är viktnedgång, feber, klåda samt ljus avföring och mörk urin.
Flera olika undersökningar kan bidra till diagnosen. Blodprov kan visa på specifika tumörmarkörer (ämnen som utsöndras av cancerceller) eller på hur levern och gallblåsan fungerar. Bildgivande undersökningar som röntgen och ultraljud används också, ibland utförda inifrån kroppen via endoskopi.
Den mest värdefulla undersökningen är dock datortomografi (DT), som inte bara kan ställa den första diagnosen utan också hjälper till att stadieindela cancern. När diagnosen är klar kan ytterligare tester göras för att exakt lokalisera tumören, eventuella blockeringar och sjukdomens fullständiga utbredning.
Canceröverlevnad beror på stadium, tumörens läge och utbredning samt på patientens allmänna hälsa. Med femårsöverlevnad menas andelen patienter som lever minst fem år efter diagnosen.
Vid gallgångscancer i sent skede som inte kan opereras är femårsöverlevnaden lägre än 10 procent. Orsaken är att dessa tumörer är svåra att behandla när kirurgi inte är ett alternativ. Patienter med intrahepatisk gallgångscancer kan dock förbättra sina chanser avsevärt om de får en levertransplantation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online