Även om det är möjligt för en tumör i ryggraden att bli cancerös beror de flesta fall av ryggcancer på metastaser. Det innebär att cancern har sitt ursprung i någon annan del av kroppen – exempelvis lungor, bröst eller prostata – och därefter spridit sig till ryggraden. När cancern sprider sig till eller uppstår i detta område drabbar den oftast en eller flera kotor, men kan även orsaka tryck mot ryggmärgen och de nerver som löper genom ryggen.
Oavsett om det rör sig om en primär eller sekundär (metastatisk) tumör ger sjukdomen ofta tydliga symtom. Här är de vanligaste tecknen att känna igen.
Av alla symtom på ryggcancer är smärta det vanligaste. Smärtan kan vara lokaliserad till ryggen eller stråla ut i armar och ben, beroende helt på var den onormala tillväxten sitter. Ger cancern upphov till en mindre inflammation och irritation stannar smärtan oftast inom ryggen. Lägger tumören press på nerver strålar smärtan i stället ut i den kroppsdel som nerven försörjer.
Oavsett var smärtan kommer ifrån är den vid ryggcancer kronisk och ihållande, och förvärras ofta vid rörelse och belastning. En typisk varningssignal är smärta som inte lindras av vila och som kan vara värst på natten.
Lägger cancern tillräckligt mycket press på nerverna kan den drabbade utveckla svaghet, framför allt i benen. Det beror på att impulserna från ryggmärgen blir störda. Vid en kraftig inflammation i ryggen kan hjärnan inte längre kommunicera korrekt med benen, vilket leder till muskelsvaghet.
När denna kommunikation är störd kan det bli svårt att gå, bära, nå efter saker eller greppa föremål. Många beskriver det som att benen känns tunga eller ostadiga.
Cancer i ryggraden kan även påverka känseln. Eftersom ryggmärgen är nervsystemets centrala knutpunkt kan varje inflammation eller tryck mot området leda till minskad känsel. Föremål kanske inte längre känns lika heta eller kalla vid beröring, och sår och skador kan inte längre utlösa samma smärtpåverkan.
På samma sätt som hjärnan får svårt att kommunicera med extremiteterna blir extremiteterna oförmögna att fullt ut förmedla information tillbaka till hjärnan. Det kan också upplevas som domningar eller stickningar i armar och ben.
Ryggcancer kan även orsaka inkontinens. Symtomet liknar svaghet, eftersom tryck läggs på vissa nerver i ryggraden som styr både blåsan och tarmfunktionen. Störs impulserna kan den drabbade tappa kontrollen över blåsan, tarmen eller bådadera.
Inkontinens i samband med ryggbesvär betraktas som ett allvarligt varningstecken och kräver omedelbar medicinsk bedömning.
I takt med att ryggcancern fortskrider kan den drabbade drabbas av förlamning. Beroende på hur allvarlig cancern är kan förlamningen begränsas till en enda lem eller omfatta alla fyra. Tumörens storlek och läge avgör graden av förlamning, eftersom cancern kan nå en punkt där nerverna i praktiken skärs av eller där en lesion har bildats på själva nerven.
Förlamning kan utvecklas snabbt och är alltid ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.
Kontakta vården om du har ryggsmärta som är beständig, förvärras över tid eller inte lindras av vila – särskilt om den åtföljs av svaghet, domningar, känselbortfall eller problem med blås- eller tarmfunktion. Ju tidigare ryggcancer upptäcks, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online