Mitos är den process genom vilken en cell delar sig i två identiska dotterceller. Den är helt avgörande för organismers tillväxt och utveckling samt för att skadad vävnad ska kunna läka. Samtidigt gör just denna centrala roll att fel i processen kan få allvarliga konsekvenser – mutationer i gener som styr mitosen kan nämligen bidra till cancerutveckling.
Cancerceller uppvisar ofta ett onormalt antal kromosomer, ett tillstånd som kallas aneuploidi. Detta kan tyda på att mitosen inte fungerar som den ska. Vissa cancerceller kan exempelvis ha för många kopior av vissa kromosomer, medan andra har för få. Dessa förändringar i kromosomantalet kan i sin tur leda till förändrad genexpression, vilket främjar tillväxten och överlevnaden hos cancercellerna.
Under en normal mitos finns flera så kallade kontrollpunkter som säkerställer att kromosomerna korrekt fördelas mellan dottercellerna. När dessa kontrollmekanismer fallerar ökar risken för att celler med felaktigt kromosominnehåll bildas – något som är vanligt förekommande i tumörer.
Därutöver kan vissa cancerceller bära på mutationer i gener som kodar för proteiner involverade i mitosen, exempelvis proteiner som bygger upp den så kallade spindelapparaten. Sådana mutationer kan leda till okontrollerad celldelning, vilket är ett av cancerens mest typiska kännetecken.
Sammanfattningsvis är mitos nödvändig för normal cellfunktion, men den kan också vara en källa till de problem som driver cancerutveckling. En djupare förståelse för mitosens roll vid cancer hjälper forskare att utveckla nya behandlingsmetoder. Flera befintliga läkemedel, såsom taxaner och vincaalkaloider, verkar redan idag genom att störa spindelapparen och därmed stoppa cancercellernas delning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online