
När cancersjukdomen går in i sitt slutskede och döden närmar sig uppstår ofta en rad fysiska och mentala förändringar. Att känna till dessa tecken kan hjälpa närstående att förstå vad som händer och skapa utrymme att finnas där på ett bra sätt. Här går vi igenom de vanligaste symtomen.
Tröttheten och svagheten blir ofta alltmer uttalad i takt med att sjukdomen fortskrider. Den sjuke orkar allt mindre och tillbringar större delen av tiden i vila eller sömn.
Smärtan kan bli intensivare och svårare att lindra. God smärtlindring, ofta inom ramen för palliativ vård, är då avgörande för livskvaliteten.
Matintaget minskar kraftigt och viktnedgång är vanligt. Detta tillstånd, känt som cachexi, beror på sjukdomen själv – inte på bristande vilja att äta.
Den klara tanken kan bli suddig. Personen kan bli förvirrad, ha svårt att känna igen nära anhöriga eller verka frånvarande.
Andnöd kan bestå, bland annat på grund av engagemang i lungor eller lungsäck. Syrgas och läkemedel kan ofta lindra besvären.
Huden kan bli blek, kall och fuktig. Händer och fötter blir ofta svala i takt med att cirkulationen försämras.
Kontrollen över urinblåsa och tarm kan minska, vilket är en naturlig del av kroppens successiva nedstängning.
Vätskeansamlingar kan göra att delar av kroppen svullnar, till exempel ben, fötter eller buken.
Gulaktig missfärgning av hud och ögonvitror kan uppstå om levern är påverkad av sjukdomen.
Andningen blir oregelbunden och ytlig, med långa pauser mellan andtagen.
Ett andningsmönster där perioder med snabb, djup andning avlöses av perioder med långsam, grund andning eller korta andningspauser.
Sekret samlas i luftvägarna och ger ett rosslande eller kluckande ljud vid andningen. Att ändra kroppsläge kan ofta lindra ljudet.
Personen svarar allt mindre på tilltal och drar sig successivt tillbaka från omgivningen. Sömnen ökar ofta markant mot slutet.
Blodtrycket sjunker ofta när kroppens system stegvis stängs ner.
Hjärtfrekvensen minskar gradvis i takt med att hjärtats pumpförmåga försvagas.
Reflexer som pupillreflexen och svelgreflexen kan avta eller helt försvinna.
Det är viktigt att komma ihåg att alla inte får samma symtom – både symtomens utveckling och tidpunkten för döden varierar från person till person. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, spelar en central roll under denna fas. Målet är att lindra besvär, bevara värdighet och ge stöd både till den sjuke och till de anhöriga. Tveka inte att kontakta vården eller det palliativa teamet om du har frågor eller behöver hjälp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online