Metastatisk cancer uppstår när cancerceller sprider sig från den ursprungliga tumören till andra delar av kroppen. Skelettet är en vanlig plats där dessa cancerceller börjar växa, vilket leder till skelettmetastaser. Sjukdom med metastaser i benmärgen drabbar många cancerpatienter vid något tillfälle under sjukdomsförloppet och kan påverka både själva benmärgen och benvävnaden.
När cancerceller lossnar från den ursprungliga tumören kan de spridas via blodbanan eller lymfsystemet, som omfattar lymfknutor och lymfkärl, till andra delar av kroppen. Oftast dör cellerna under vägen, men ibland etablerar de sig på en ny plats, exempelvis i benmärgen. Detta kan ske i vilket ben som helst i kroppen, men det sker oftast i skaften av de långa rörbenen, till exempel i benen.
Det vanligaste symtomet vid benmärgsmetastaser är smärta i skelettet. I början kan smärtan komma och gå och lindras av motion, men i takt med att sjukdomen fortskrider blir den ofta konstant och förvärras vid aktivitet. Patienter kan också uppleva svullnad, stelhet eller ömhet i benen.
Anemi, det vill säga låga nivåer av röda blodkroppar, kan också tyda på cancer i benmärgen. Eftersom dessa symtom kan ha många olika orsaker är det viktigt att kontakta en läkare för att ta reda på om de beror på cancer.
Det är viktigt att diskutera eventuella symtom som kan tyda på benmärgsmetastaser med en läkare. En röntgenundersökning är ett sätt att upptäcka vissa typer av skelettmetastaser. Den kan påvisa både osteolytiska metastaser, där cancern har gjort benen mindre täta, och osteoblastiska metastaser, där benen blivit tätare. Osteolytiska metastaser syns som mörka fläckar på röntgenbilden, medan osteoblastiska metastaser framträder som ljusa fläckar.
En radionuklidundersökning av skelettet, så kallad benscintigrafi, används ofta för att avgöra om en cancer har spridit sig till benmärgen. Vid denna teknik injiceras patienten med ett radioaktivt ämne, en markör, som söker sig till sjuk benmärgsvävnad i hela kroppen.
Datortomografi (CT) liknar röntgen, men i stället för att ta en enda bild roterar apparaten runt patienten och tar flera bilder från olika vinklar för att ge en detaljerad tvärsnittsbild av en kroppsdel. Magnetresonansundersökning (MRT) använder starka radiovågor och magneter för att skapa en detaljerad bild av kroppen och är särskilt användbar för att studera ryggmärgen. Vid positronemissionstomografi (PET) injiceras radioaktiva sockerarter i blodet. Cancerområden tar upp dessa sockerarter snabbare än normala celler, vilket ger läkaren en bild av var cancern finns.
Blodprov, till exempel kontroll av kalciumnivån i blodet eller tester för att upptäcka anemi, kan också användas för att diagnostisera skelettmetastaser. När ett misstänkt cancerområde har hittats kan en biopsi bli nödvändig för att bekräfta diagnosen.
Benmärgsmetastaser behandlas vanligtvis genom att rikta in sig på den ursprungliga cancern som orsakat dem. Denna cancer kan behandlas med cytostatika (kemoterapi) eller hormonbehandling. Om den metastatiska cancern har förstört stora delar av benmärgen kan en benmärgstransplantation bli nödvändig. Om kemoterapin lyckas behandla cancern effektivt försvinner ofta symtomen från benmärgsmetastaserna.
Det enda sättet att hindra en cancer från att sprida sig till benmärgen eller någon annan del av kroppen är att behandla den innan den hinner spridas. Tidig upptäckt är avgörande, och screeningundersökningar som mammografi är nödvändiga för att upptäcka cancer innan den börjar sprida sig. Det är därför viktigt att diskutera med sin läkare vilka undersökningar som behövs och hur ofta de bör genomföras för att kunna upptäcka cancer så tidigt som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online