En skärvkörtelbiopsi är ett kirurgiskt ingrepp som görs för att undersöka om en cancersjukdom, till exempel bröstcancer eller malignt melanom, har spridit sig från primärtumören till lymfsystemet. Ingripetet är relativt småskaligt, men det efterlämnar oftast ett litet ärr i huden. Här går vi igenom var ärret brukar sitta, hur läkningen ser ut och vilka komplikationer du bör känna till.
Biopsin utförs vanligtvis mellan bröstets övre del och armhålan. Kirurgen letar efter den första lymfkörtel dit tumören kan ha spridit canerceller – den så kallade skärvkörteln, även kallad väktarlymfkörtel.
Om den bortopererade körteln visar sig innehålla cancerceller behöver ytterligare lymfkörtlar tas bort. Det innebär ett större ingrepp med ett längre snitt och därmed en mer omfattande ärrbildning.
Snittet som kirurgen gör är vanligtvis cirka åtta till tretton centimeter långt och löper vågrätt från armhålan upp mot bröstets övre del. Den första återhämtningen går oftast relativt snabbt. Såret läker helt inom några veckor, men de flesta är tillbaka i sin normala aktivitetsnivå långt dessförinnan.
Ett ärr bildas dock alltid, men när såret har läkt klart framstår det oftast som en tunn, svagt rosa linje som löper vågrätt över huden.
Många som står inför en skärvkörtelbiopsi oroar sig för ärret. En annan välkänd risk är lymfödem – en svullnad som beror på att lymfflödet störs och som kan ge obehag eller smärta i armen. Risken är större om flera lymfkörtlar behöver tas bort. Kontakta din vårdcentral eller kirurgiska mottagning om du upplever svullnad, tyngdkänsla eller smärta i armen efter operationen.
Kontakta alltid din vårdgivare om såret blir rött, svullnar, läcker vätska eller om du får feber, eftersom det kan tyda på en infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online