Gener som påverkar din risk för bröstcancer – vad du behöver veta

Har du bröstcancer i släkten kan du undra hur stor del av risken som faktiskt är ärftlig. Modern genetisk forskning ger allt tydligare svar.

Forskare har identifierat mutationer i två gener – BRCA1 och BRCA2 – som de främsta ärftliga drivkrafterna bakom bröstcancer. Även om inte alla bröstcancerfall är genetiska, ökar en skadlig mutation i någon av dessa gener markant en kvinnas livstidsrisk.

Nedan förklarar vi hur dessa mutationer fungerar, vem som bör överväga gentestning och vilka andra ärftliga gener som kan spela roll.

Hur genmutationer leder till cancer

Gener kodar för proteiner som reglerar celltillväxt och reparerar DNA-skador. När en mutation stör denna funktion kan celler börja växa onormalt och så småningom bli cancerösa. Vissa mutationer ärvs och finns redan vid födseln, medan andra uppstår senare i livet till följd av miljöfaktorer.

Aktuella uppskattningar visar att cirka 5–10 procent av alla bröstcancerfall är ärftliga.

BRCA1 och BRCA2: bröstcancerns centrala gener

Både BRCA1 och BRCA2 producerar proteiner som hjälper till att reparera DNA-skador, särskilt i bröst- och äggstocksvävnad. En skadlig mutation försämrar denna reparationsmekanism, vilket gör att onormala celler kan dela sig okontrollerat.

Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) utvecklar ungefär hälften av alla kvinnor som ärver en BRCA-mutation bröstcancer innan de fyller 70 år.

Personer med dessa mutationer löper dessutom högre risk för andra cancerformer, exempelvis äggstockscancer, bukspottkörtelcancer och prostatacancer, samt hos män manlig bröstcancer.

Vem bär oftare på en BRCA-mutation?

• Flera nära släktingar med bröstcancer
• Bröstcancer diagnosticerad före 50 års ålder hos en familjemedlem
• Någon förekomst av äggstockscancer i släkten
• En manlig släkting med bröstcancer
• Familjer där både bröstcancer och äggstockscancer förekommer
• Känd BRCA-mutation i familjen

Andra ärftliga gener kopplade till bröstcancer

Utöver BRCA1/2 finns flera andra gener som kan öka risken när de muterat:

• CHEK2: ger 20–40 procents livstidsrisk för bröstcancer; även kopplad till tarmcancer och manlig bröstcancer.
• CDH1: ökar risken för lobulär bröstcancer samt ärftlig diffus magcancer.
• PALB2: samarbetar med BRCA-proteinerna; bärare har 40–60 procents livstidsrisk, jämfört med 12,5 procent i befolkningen i övrigt.
• PTEN: orsakar Cowdens syndrom, vilket predisponerar för både godartade och elakartade brösttumörer.
• TP53: ger Li-Fraumenis syndrom, ett tillstånd kopplat till bröstcancer, hjärntumörer och flera andra cancerformer.

Gentestning: vad du kan förvänta dig

Om du uppfyller något av riskkriterierna ovan kan gentestning vara lämplig. Testning av BRCA1/2 innebär vanligtvis ett enkelt blodprov eller salivprov som skickas till ett certifierat laboratorium. Resultaten tolkas sedan av en genetisk rådgivare eller läkare.

Testkit som säljs direkt till konsumenter undersöker ofta enbart BRCA1/2 och kan därför inte bedöma hela spektrumet av ärftlig risk.

Organisationen National Comprehensive Cancer Network (NCCN) har tagit fram specifika riktlinjer för vem som bör erbjudas testning. Kostnadstäckningen via försäkring varierar, och testning rekommenderas inte rutinmässigt till hela befolkningen.

När rekommenderas testning?

• Känd BRCA1- eller BRCA2-mutation i släkten
• Stark familjehistoria av bröstcancer eller äggstockscancer
• Måttlig familjehistoria i kombination med ashkenazisk-judiskt eller östeuropeiskt ursprung
• Egen sjukdomshistoria med äggstocks-, äggledar- eller bukhinnecancer
• Diagnos av vissa högrisksubtyper av bröstcancer

Testning rekommenderas i allmänhet inte för barn under 18 år, eftersom möjligheterna till förebyggande åtgärder är begränsade i den åldern.

Viktigast att komma ihåg

• Alla bär på generna BRCA1 och BRCA2; det är bara mutationer som ökar cancerrisken.
• En mutation garanterar inte cancer, men den ökar sannolikheten.
• Att förstå sin genetiska risk kan vägleda både övervakning och strategier för att minska risken.

Har du bröstcancer i släkten? Diskutera då fördelar och begränsningar med gentestning tillsammans med kvalificerad vårdpersonal.