Vilka är de tidiga tecknen på bukspottkörtelcancer?

Bukspottkörtelcancer är en cancersjukdom som uppstår i bukspottkörteln – en körtel som ligger djupt bakom magsäcken och spelar en viktig roll för både matsmältningen och blodsockerregleringen. Sjukdomen räknas som en av de allvarligaste cancerformerna, eftersom femårsöverlevnaden är lägre än 5 procent.

Därför upptäcks sjukdomen ofta sent

Ett stort problem med bukspottkörtelcancer är att den i ett tidigt skede sällan ger några symtom alls. Eftersom bukspottkörteln ligger gömd djupt i buken märks ofta inte tumören förrän den hunnit växa eller spridit sig. Det gör kunskapen om varningssignaler extra viktig.

Vanliga symtom att hålla utkik efter

I takt med att cancern växer kan den ge upphov till symtom som:

• Buksmärtor, ofta värst i övre delen av magen
• Ryggsmärtor som kan stråla upp från magen
• Illamående och kräkningar
• Ofrivillig viktnedgång
• Aptitlöshet
• Gulsot – gulaktig hud och gula ögonvitor
• Blek eller lerfärgad avföring
• Mörk urin
• Kraftig trötthet
• Klåda i huden utan tydlig orsak

Gulsot, mörk urin och ljus avföring beror ofta på att tumören trycker mot gallgångarna så att gallen inte kan passera normalt. Upplever du något av dessa symtom bör du kontakta din läkare så snart som möjligt – ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre blir behandlingsmöjligheterna och överlevnadschanserna.

Vilka riskfaktorer finns?

Vissa faktorer ökar risken att drabbas av bukspottkörtelcancer:

De viktigaste riskfaktorerna

• Rökning: Den enskilt största riskfaktorn. Rökare löper betydligt högre risk än icke-rökare.
• Hög ålder: Sjukdomen är vanligast hos personer över 50 år.
• Fetma: Övervikt och fetma ökar risken markant.
• Diabetes: Framför allt nydebuterad diabetes kan ibland vara ett tidigt tecken.
• Kronisk pankreatit: Långvarig inflammation i bukspottkörteln ökar risken.
• Ärftlighet: Nära anhöriga med bukspottkörtelcancer innebär en förhöjd risk.

Har du en eller flera av dessa riskfaktorer är det klokt att diskutera med din läkare hur du kan minska din risk. Att sluta röka, hålla en hälsosam vikt och regelbundet följa upp diabetes eller andra underliggande tillstånd kan göra stor skillnad.