Bukspottkörtelcancer och pankreatektomi: När bukspottkörtelborttagning blir nödvändig

Varför ta bort bukspottkörteln?

Bukspottkörteln producerar matsmältningsenzymer och hormoner (insulin, glukagon) som reglerar blodsocker. Pankreatektomi (partiell eller total borttagning) övervägs i specifika scenarier:

1. Lokaliserad bukspottkörtelcancer

Om cancer är begränsad till bukspottkörteln (resekterbar), erbjuder kirurgisk borttagning – ofta en Whipple-procedur (pankreatikoduodenektomi) eller distala pankreatektomi – bästa chans för bot.

2. Avancerad bukspottkörtelcancer

När cancer har spridits utöver bukspottkörteln kan kirurgi vara palliativ: lindra gallgangsobstruktion (ikterus), kontrollera smärta, eller hantera matsmältnings-/hormonella komplikationer.

3. Komplikationer och recidiv

• Tumör obstruerar den gemensamma gallgängen → gallgangsbypass eller stent, ibland med pankreatektomi.
• Recidiverande sjukdom efter initial behandling där andra terapier är utarmade.

4. Intraktabel smärta

Svår, opåverkad smärta som inte svarar på läkemedel, nervblockader, eller strålning kan motivera pankreatektomi för palliation.

5. Profylaktisk borttagning för genetisk risk

I ärftliga syndrom (t.ex. familjär adenomatös polypos, hereditär pankreatit, BRCA2, PALB2, CDKN2A) kan total pankreatektomi övervägas för att förebygga cancer. Detta medför permanent diabetes och kräver livslång enzymersättning.

Multidisciplinärt beslutsfattande

Beslutet involverar kirurger, medicinska onkologer, strålonkologer, gastroenterologer, genetiska rådgivare och patienten. Faktorer inkluderar cancerstadium, allmänt tillstånd, komorbiditeter och patientmål.