
Det finns flera vanliga typer och undertyper av blåscancer, som alla har sina egna särdrag när det gäller vilka celler de utgår ifrån, hur de ser ut under mikroskopet och hur de sprider sig i kroppen. Urotelkarcinom, plavescellscancer och adenokarcinom står tillsammans för merparten av all blåscancer som diagnostiseras.
Urotelkarcinom, som ibland fortfarande kallas övergångscellscancer, är den klart vanligaste varianten och står för mellan 90 och 97 procent av all diagnostiserad blåscancer. Dessa tumörer utgår från urinblåsans innersta cellskikt, de så kallade övergångscellerna. Övergångscellerna, även kallade urotelet, drar ihop sig när blåsan töms och sträcks ut när blåsan fylls med urin.
Urotelkarcinom kan klassificeras efter hur invasiva de är. Om cancern stannar kvar i övergångscellerna betraktas den som icke-invasiv. En cancer som växer ner i lagret under övergångscellerna räknas som invasiv, och cancer som tränger in i ännu djupare lager, exempelvis muskel- eller fettvävnad, beskrivs som djupt invasiv. Urotelkarcinom delas dessutom in i två huvudtyper: papillära och platta tumörer.
Papillära urotelkarcinom, ofta kallade papillära tumörer, är en undertyp av urotelcancer som växer ut i urinblåsans centrala hålrum. Dessa utväxter, som benämns polyper, kan se ut som fingrar, blommor eller små kaktusar. De utväxter som sticker upp i blåsans hålrum betraktas som icke-invasiva och har i regel goda behandlingsresultat. Vissa papillära urotelkarcinom kan dock bli invasiva om de växer in i djupare vävnadslager i blåsväggen.
Platta urotelkarcinom, även kallade platta karcinom, är en annan undertyp av urotelcancer. Dessa tumörer framträder som platta förändringar på det cellager som ligger närmast urinblåsans insida. Till skillnad från de papillära formerna växer de inte ut i blåsans hålrum, utan ligger plant mot slemskiktet. Platta karcinom förekommer i två varianter:
Plavesceller är tunna, platta celler som kan bildas i urinblåsan efter långvarig irritation eller återkommande infektioner. I mikroskop liknar dessa celler de platta celler som normalt finns på hudens yta. Plavescellscancer är nästan alltid invasiv, vilket innebär att den tenderar att sprida sig utanför sitt ursprungsområde redan tidigt i sjukdomsförloppet.
Adenokarcinom utgår från körtelcellerna i urinblåsan och står för ungefär 1 procent av all diagnostiserad blåscancer. Även denna cancerform är nästan alltid invasiv, vilket betyder att den lätt sprider sig bortom det cellager där den uppstod. Cellerna har flera likheter med de körtelbildande celler som man ser vid tjocktarmscancer.
Utöver de vanligare typerna finns ett fåtal sällsynta former som är värda att känna till:
Att känna till de olika typerna av blåscancer är viktigt eftersom valet av behandling i hög grad styrs av vilken celltyp tumören utgår ifrån samt hur djupt den har växt in i blåsväggen. En noggrann diagnos från en urolog och patolog är därför avgörande för att kunna planera rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online