Amerikanska National Cancer Institute uppskattade att över 70 000 personer skulle få diagnosen urinblåsecancer enbart under år 2009. Urinblåsan är det organ som lagrar urinen, och cancer i urinblåsan uppstår i slemhinnan på blåsans insida och kan med tiden växa in i blåsväggen. De viktigaste behandlingsformerna för denna cancertyp är kirurgi, strålbehandling, immunterapi och kemoterapi.
Kemoterapi är en av de vanligaste behandlingarna vid urinblåsecancer, och beroende på cancerns stadium och utbredning kan läkemedlen ges på olika sätt. Cytostatika – som kemoterapiläkemedel kallas i Sverige – stör och stoppar cancercellernas förmåga att dela sig och växa.
Urinblåsecancer kan behandlas med intravesikal kemoterapi, vilket innebär att läkemedlet leds in i urinblåsan via en tunn kateter som förs upp genom urinröret. Denna metod gör att kemoterapin verkar direkt på cancercellerna i blåsans slemhinna. Eventuell cancer utanför slemhinnan påverkas dock inte av behandlingen. Intravesikal kemoterapi används främst vid tidiga stadier av sjukdomen.
Andra sätt att ge kemoterapi är tabletter som tas via munnen eller läkemedel som ges intravenöst, det vill säga direkt in i ett blodkärl.
Kombinationskemoterapi, alltså behandling med mer än ett cytostatikum samtidigt, har visat sig vara effektivare än behandling med ett enda läkemedel vid urinblåsecancer. Enligt American Cancer Society är dessa kombinationer vanligt förekommande:
Andra läkemedel som kan användas vid urinblåsecancer är cyklofosfamid (varumärkesnamn Cytoxan), 5-fluorouracil (5-FU) och mitomycin C.
Eftersom kemoterapi är en systemisk behandling – den påverkar celler i hela kroppen – kan många olika biverkningar uppstå. Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar, håravfall, nedsatt aptit samt sår i munnen. Hur kraftiga biverkningarna blir beror på vilka läkemedel som ges, dosen och den enskilda personen.
Lågt blodvärde är också en vanlig följd av kemoterapi. Ett lågt antal vita blodkroppar ökar risken för infektioner, ett lågt antal blödningsplättar kan orsaka blåmärken och blödningar, och ett lågt antal röda blodkroppar kan leda till trötthet och orkeslöshet. Ibland skriver läkare ut andra läkemedel för att höja blodvärdena och motverka dessa biverkningar. Läkemedel mot illamående hjälper dessutom till att lindra eventuellt illamående och kräkningar.
Kliniska prövningar är forskningsstudier som undersöker nya sätt att behandla sjukdomar. Många cancerstudier syftar till att utveckla nya cytostatika för att kunna behandla cancer ännu bättre. Prata med din läkare om en klinisk prövning skulle kunna vara till nytta för dig och om du är aktuell att delta. Läkaren kan förklara vilka studier som pågår och vad var och en av dem undersöker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online