Under en cancerbehandling förskriver läkare ofta läkemedel som lindrar symtom orsakade av cancern själv, eller av de läkemedel som används för att bekämpa den. Kortikosteroiden dexametason är ett sådant läkemedel som spelar en viktig roll inom onkologin.
Dexametason är ett receptbelagt kortikosteroidläkemedel som används som del av cancerbehandling. Det finns i flera olika former: tabletter, injektioner, infusioner och drickbar vätska. Vilken form som väljs beror på patientens tillstånd och typ av behandling.
Dexametason verkar genom att dämpa immunförsvarets aktivitet, vilket gör det effektivt för att förebygga allergiska reaktioner mot kemoterapiläkemedel. Läkemedlet används också för att lindra smärta vid cancerformer som involverar immunsystemets organ, exempelvis lymfom och leukemi.
Eftersom dexametason har en stark inflammationshämmande effekt förskriver läkare det även för att reducera svullnad och inflammation orsakad av tumörer i hjärnan, ryggmärgen eller skelettet, enligt American Cancer Society. Det kan därmed minska trycksymtom och förbättra patientens livskvalitet.
Enligt American Cancer Society har dexametason vissa biverkningar som faktiskt gynnar vissa cancerpatienter. Ett exempel är ökad aptit, vilket kan hjälpa patienter som lider av aptitlöshet och viktnedgång till följd av kemoterapi.
En annan biverkning är sänkta kalciumnivåer i blodet. Detta är fördelaktigt för patienter med skelettcancer, som ofta har farligt höga kalciumvärden i blodet, ett tillstånd som kallas hyperkalcemi.
Eftersom dexametason undertrycker immunförsvaret löper patienter som behandlas med läkemedlet en ökad risk för bakteriella och virala infektioner. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på feber och andra tecken på infektion under behandlingstiden.
Andra risker som är förknippade med dexametason inkluderar grön starr (glaukom), elektrolytrubbningar, benskörhet (osteoporos) samt ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, enligt U.S. National Library of Medicine. Vid långvarig bruk bör läkaren regelbundet följa upp patientens blodsocker, bentäthet och blodtryck.
Eftersom effekterna på fosterutvecklingen inte är fullständigt kända förskrivs dexametason sällan för att behandla cancersymtom hos gravida kvinnor. Graviditet bör alltid diskuteras noggrant med sin läkare innan behandling påbörjas.
Mayo Clinic varnar för att dexametason kanske inte är säkert att använda om du har eller har haft någon av följande tillstånd: hiv/aids, återkommande svampinfektioner, infektion med strongyloides (pålmask), tuberkulos, diabetes, divertikulit, magsår, glaukom, njur- eller hjärtsjukdom, högt blodtryck, njursten, leversjukdom, hypotyreos (lågt stoffbyte), myasthenia gravis, osteoporos, lupus eller psykos.
Dela alltid din fullständiga sjukhistoria med din läkare innan behandling med dexametason inleds, så att dosering och övervakning kan anpassas efter din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online