
Starka epidemiologiska data kopplar regelbunden fysisk aktivitet till minskad risk för tjocktarm, bröst, endometrium, ösophagus, magen, njure, urinblåsa och möjligen andra cancerformer. 2018 Physical Activity Guidelines Advisory Committee konkluderade med "stark evidens" för 7 lokalisationer. Mekanismerna är multifaktoriella och synergistiska.
Akut mobiliserar NK-celler, CD8+ T-celler, neutrofila granulocyter. Kronisk träning förbättrar immunosurveillance – bättre tumörantigenigenkänning, cytotoxisk kapacitet, minskat utmattade fenotyper. Myokiner (IL-6, IL-15, SPARC) medierar muskel-immun-korspråk.
Motion minskar visceralt fett → sänker leptin, höjer adiponektin → hämmar NF-κB-signalering → sänker systemisk CRP, IL-6, TNF-α. Lägre inflammatorisk miljö minskar tumörfrämjande miljö.
Högintensiv motion ökar transient oxidativ stress → adaptiv uppreglering av antioxidanta enzymer (SOD, GPx, katalas) och DNA-reparationsvägar (BER, NER). Neteffekt: minskad mutagen belastning.
Muskelkontraktion → GLUT4-translocation oberoende av insulin. Kronisk träning sänkar fasteinsulin, sänkar HOMA-IR. Hyperinsulinemi är känd tumörfrämjare (kolon, bröst, pankreas, endometrium).
Motion + kost → viktminskning/upprätthållande. Fettvävnad är endokrin organ som utsöndrar proinflammatoriska, proangiogena faktorer. Visceralt fett särskilt cancerogent.
Regelbunden motion inducerar hormetisk antioxidativ respons (Nrf2-väg). Balanserar ROS-produktion vs neutralisering → skyddar DNA, lipider, proteiner.
Motion ökar mikrobiell diversitet, ökar SCFA-producerande taxoner (Faecalibacterium, Roseburia), minskar patobionter. Butyrat → kolhälsa, antiinflammatorisk, HDAC-hämmning → tumörsuppression. Nystartad men övertygande.
Motion förstärker nytta av hälsosam kost, sömn, stresshantering och screeningadherence. Det är inte ersättare för screening.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online