
Inom cancerforskningen har det skett många medicinska genombrott under de senaste decennierna. Här följer en kort historik och genomgång av läkemedlet talidomid, samt hur det idag används framgångsrikt vid behandling av smärtsamma hud-, blod- och bentumörer och relaterade sjukdomstillstånd.
Talidomid utvecklades ursprungligen på 1950-talet av västtyska forskare som ett medel mot graviditetsillamående hos gravida kvinnor. Det visade sig också vara effektivt vid behandling av vissa former av spetälska samt smärtsamma hudförändringar orsakade av virus. Några år efter att läkemedlet lanserades på marknaden växte dock allvarliga farhågor fram, i takt med att barn föddes utan lemmar eller med andra svåra missbildningar. Det upptäcktes att talidomid skadade fostret och kraftigt ökade risken för missbildningar, vilket ledde till att läkemedlet drogs tillbaka från marknaden för detta ändamål.
Trots den tidiga kontroversen gjorde talidomid comeback 1998, då den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände läkemedlet för behandling av multipelt myelom – en smärtsam cancerform som drabbar blodet och benmärgen. År 2006 godkände FDA även kombinationen av talidomid och dexametason, ett välkänt cancerläkemedel, för behandling av nydiagnostiserade fall av denna cancertyp.
Anledningen är att talidomid verkar hämma tillväxten av myelomceller och hindrar dem från att fästa vid cellerna i benmärgen eller bilda nya blodkärl som berövar de friska cellerna livsviktigt blod. Behandlingen minskar därmed också risken för att cancern invaderar benmärgen och förstör kroppens förmåga att producera nya blodceller.
Den medicinska forskningen fortsätter att utforska nya användningsområden för läkemedlet. Talidomid har exempelvis visat lovande resultat vid behandling av tumörnekros – en smärtsam inflammation som uppstår när tumörtillväxt triggas av andra inflammatoriska sjukdomar som lupus, ledgångsreumatism eller Crohns sjukdom. Läkemedlet används ibland även för att lindra och behandla sår i munnen och på huden hos patienter med HIV.
När en patient ordineras talidomid finns det flera biverkningar och försiktighetsåtgärder som måste beaktas. Den viktigaste är naturligtvis att läkemedlet aldrig får användas av gravida eller kvinnor som kan bli gravida, eftersom risken för allvarliga fosterskador är stor.
Vanliga biverkningar vid behandling med talidomid inkluderar blodproppar, dåsighet, yrsel, krampanfall, hudutslag samt perifer neuropati – en nervskada som kan ge domningar, stickningar och nedsatt känsel i armar och ben. Precis som vid all cancerbehandling ska användning och dosering av talidomid övervakas noggrant av en kvalificerad onkolog och ett medicinskt team.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online