Extern strålterapi (EBRT): fördelar, risker, procedur och vanliga frågor

Extern strålterapi (EBRT) är en hörnsten i den moderna onkologin och används för att behandla ett stort antal cancerformer samt vissa utvalda godartade tillstånd.

Strålbehandling levererar högenerativa fotoner, röntgenstrålar eller partiklar som skadar arvsmassan (DNA) i onormala celler och hindrar dem från att dela sig.

Vid EBRT kommer strålningen från en stor apparat som placeras utanför kroppen. Apparaten riktar in strålen precist mot tumören samtidigt som omgivande frisk vävnad skyddas så mycket som möjligt.

När det är indicerat kan strålbehandling vara botande på egen hand eller förstärka effekten av kirurgi, kemoterapi eller immunterapi. Liksom all kraftfull behandling kan den dock också påverka frisk vävnad och orsaka biverkningar.

Därför används EBRT

Nästan en tredjedel av alla cancerpatienter får strålbehandling någon gång under sin vård. Beräkningar visar att cirka 4,17 miljoner canceröverlevare som behandlats med strålning kommer att bo i USA år 2030.

Läkare använder EBRT i flera olika kliniska situationer:

• Som definitiv behandling, ensam eller i kombination med andra metoder, i syfte att bota.
• Neoadjuvant, före operation, för att krympa tumören och underlätta dess borttagning.
• Adjuvant, efter operation, för att utrota kvarvarande mikroskopisk sjukdom.
• Palliativt, för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten när bot inte är möjlig.

EBRT används vid ett brett spektrum av cancersjukdomar, bland annat bröstcancer, prostatacancer, lungcancer, huvud- och halscancer, livmoderhalscancer samt många fler.

Godartade tillstånd som kan behandlas med strålning

• Arteriovenösa missbildningar (AVM): Medfödda onormala förbindelser mellan artärer och vener kan slutas med stereotaktiska tekniker, exempelvis Gamma Knife-radiokirurgi.
• Cushings syndrom: När tillståndet orsakas av en hypofystumör kan riktad strålbehandling minska den överdrivna hormonproduktionen.

Vanliga biverkningar

Allmänna biverkningar av EBRT kan vara trötthet, hudirritation i behandlingsområdet och lokal inflammation. Mer specifika besvär beror på vilken kroppsregion som behandlas – exempelvis sår i munnen vid strålning mot huvud och hals, eller irritation i urinvägarna vid behandling mot bäckenet.

Eftersom joniserande strålning i sällsynta fall kan ge upphov till nya tumörer beräknar läkarna noggrant en maximal dos för hela livet.

Vad händer under en behandlingssession?

1. Patienten kan behöva byta till sjukhusrock, beroende på behandlingens omfattning.
2. Patienten ligger på ett behandlingsbord medan terapeuten placerar skyddsblock som skyddar områden som inte ska bestrålas.
3. Strålningsteknikern riktar in apparaten mot de förplanerade koordinaterna.
4. Från ett intilliggande kontrollrum sköts behandlingen, och patienten övervakas via video och tvåvägsljud.
5. Apparaten avger korta klick och surrande ljud när strålningen levereras från flera olika vinklar. Behandlingen i sig är smärtfri.

Innan första sessionen görs bilddiagnostik, exempelvis datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI), för att kartlägga tumörens exakta läge. Små hudmarkeringar med ofarligt färgämne placeras ofta ut för att guiden den dagliga positioneringen.

Biverkningarna når vanligen sin topp inom de två första veckorna av behandlingen. De flesta akuta reaktioner läker inom några månader, även om vissa sena effekter kan bestå i flera år.

Faktorer som påverkar effektiviteten

Resultatet av EBRT beror på flera faktorer:

• Patientens allmäntillstånd och ålder.
• Total stråldos och vilken specifik teknik som används.
• Tumörens histologi och stadium.
• Hur utbredd sjukdomen är.

Vid tidig bröstcancer är bröstbevarande kirurgi följt av strålbehandling mot hela bröstet standardvård och ger utmärkt lokal tumörkontroll.

Strålning är mindre effektiv vid utbredd metastasering, men kan fortfarande lindra symtom och bidra med en viss överlevnadsfördel.

Kostnader

Kostnaderna varierar beroende på behandlingsvolym, geografiskt läge, typ av anläggning och teknik (till exempel intensitetsmodulerad strålterapi jämfört med protonterapi). En amerikansk analys från 2018 redovisade en genomsnittlig totalkostnad på 12 861,68 dollar för strålbehandling vid livmoderhalscancer, varav 4 055,01 dollar avsåg själva EBRT-behandlingen. En kanadensisk studie från Ontario 2020 visade jämförbara genomsnittskostnader för flera olika tumörsätt.

De flesta större amerikanska försäkringar, däribland Medicare, täcker medicinskt motiverad strålbehandling. Ersättningen kan dock vara begränsad för experimentella protokoll eller nyare, dyrare tekniker som protonterapi. I Sverige och övriga Norden ingår strålbehandling i den offentligt finansierade vården, och patienten betalar endast ordinarie patientavgifter.

Andra behandlingsalternativ

Strålbehandling är en av flera komponenter i en tvärvetenskaplig cancervård. Alternativ och komplement inkluderar kirurgi, kemoterapi, riktade läkemedel, immunterapi och hormonterapi. Godartade tillstånd som AVM och Cushings syndrom kan också behandlas med läkemedel eller kirurgisk borttagning.

Vanliga frågor och svar

Hur lång tid tar en behandlingsserie med extern strålterapi?

En typisk behandlingsserie består av dagliga behandlingar, fem dagar i veckan, under 5–8 veckor (American Cancer Society). Varje session tar 15–30 minuter inklusive förberedelser och positionering.

Vad är överlevnaden efter EBRT?

Överlevnaden varierar beroende på cancerform. En studie från 2018 visade en femårsöverlevnad för prostatacancer på 77,4 % bland patienter som fick strålbehandling efter sviktande hormonbehandling. I en analys från 2019 av hjärnmetastaser överlevde 42 % av de bestrålade patienterna minst ett år.

Sammantaget förblir EBRT ett viktigt och evidensbaserat verktyg för många cancerformer samt vissa icke-cancersjukdomar.

Ditt onkologiska team kan bedöma om EBRT ger den bästa balansen mellan nytta och risk i just din situation.