Regelbunden fysisk aktivitet under cancerbehandling kan stärka både den fysiska och psykiska hälsan, lindra vanliga biverkningar som trötthet och illamående samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
Cancerbehandlingar orsakar ofta trötthet, smärta och andra utmaningar. Att integrera skonsam motion hjälper till att bibehålla styrkan, sänka stressnivåerna och stödja en långsiktig återhämtning. Forskning visar att fysisk aktivitet kan ge immunförsvaret en boost och möjligen minska risken för återfall.
Vården rekommenderar vanligtvis aktiviteter med låg belastning – promenader, lätt styrketräning eller lugn yoga – som förbättrar konditionen utan att överbelasta kroppen.
Träning är i allmänhet säkert för de flesta patienter, men du bör alltid diskutera nya träningsrutiner med ditt cancervårdsteam innan du börjar.
En mindre studie från 2023 visade att deltagare med bröstcancer, mag-tarmcancer eller bukspottkörtelcancer som tränade under kemoterapin hade större chans att genomföra hela sin behandling och drabbades av färre allvarliga biverkningar.
Om du har lymfödem efter lymfkörtlarkirurgi kan en sjukgymnast eller träningsfysiolog ta fram ett anpassat program som inte förvärrar svullnaden.
Fysisk aktivitet efter avslutad behandling uppmuntras starkt. En systematisk översikt från 2020 visade att motion signifikant minskade dödligheten och risken för canceråterfall både under och efter terapin.
En genomgång från 2018 lyfte fram ytterligare fördelar: bibehållen muskelstyrka, hälsosammare vikt, bättre allmänhälsa och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.
I ett pilotprojekt över 26 veckor med 26 kvinnor som hade avslutat sin behandling ökade kombinerad konditions- och styrketräning bentätheten i ryggrad, höft och hela kroppen – vilket tyder på en möjligt minskad risk för benskörhet.
Innan du börjar, kontrollera med ditt vårdteam att de valda aktiviteterna passar din specifika situation.
Enligt en forskningsöversikt från 2021 kan regelbunden aktivitet:
En annan analys från 2021 kopplade fysisk aktivitet efter diagnos till högre total överlevnad och högre cancerspecifik överlevnad.
Träning kan förbättra överlevnaden via tre vägar: genom att direkt påverka tumörbiologin, öka andelen patienter som fullföljer behandlingen och förstärka behandlingens effekt.
En granskning av nio studier visade att aktiva patienter hade förbättrade immunmarkörer, lägre inflammation och högre aktivitet hos naturliga mördarceller (NK-celler), tillsammans med bättre livskvalitet och minskad trötthet.
Utöver de allmänna hälsovinster kan träning mildra flera biverkningar av kemoterapi och strålning.
I en pilotstudie från 2019 med 38 patienter med bröstcancer minskade ett enda pass med antingen uthållighets- eller styrketräning illamåendet, tröttheten och stressen direkt efter träningspasset.
En översikt från 2021 av sex studier på män som fick strålbehandling mot prostatacancer fann tydliga förbättringar i hjärt- och muskelfunktion samt en minskning av urinvägsbesvär. Effekterna på mag-tarmbesvär, hormonella symtom, humör eller sömn är fortfarande oklara och kräver mer forskning.
Aktiviteter med låg belastning och skonsamma rörelser är att föredra, exempelvis:
Ja. Regelbunden rörelse kan minska trötthet, illamående, smärta och känslomässigt lidande, samtidigt som den hjälper till med viktkontroll och förbättrar livskvaliteten.
Ideellt sett bör du vänta tills du har läkt efter operationen eller tills akuta biverkningar har lagt sig. Långvarig inaktivitet leder dock till muskelförlust och nedsatt rörlighet, så en gradvis återgång till aktivitet – under vägledning av ditt vårdteam – är att rekommendera.
Att hålla sig aktiv under och efter cancerbehandling erbjuder ett proaktivt sätt att minska biverkningar, stötta den fysiska och psykiska hälsan och främja en känsla av egenmakt under hela återhämtningsresan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online