Under puberteten stimulerar hormonella förändringar i kvinnans kropp ägglossningsprocessen, vilket innebär att ett ägg frisätts från äggstocken ungefär en gång per månad. När ägglossningen upprepas år efter år genomgår äggstockarnas yta tydliga förändringar. Här förklarar vi varför ytan på äggstockarna blir sträv och ojämn efter puberteten.
Varje månad börjar flera folliklar – små vätskefyllda säckar som innehåller omogna ägg – att utvecklas i äggstockarna. I takt med att folliklarna mognar buktar de ut från äggstockens yta och bildar små, upphöjda områden.
I samband med ägglossningen brister den mest mogna follikeln och släpper ägget in i äggledaren. Efter ägglossningen kollapsar den brustna follikeln och omvandlas till en tillfällig struktur som kallas gulkropp (corpus luteum).
Gulkroppen har som uppgift att producera hormoner, framför allt progesteron, som förbereder livmodern för en eventuell graviditet. Blir det ingen graviditet regresserar gulkroppen och ersätts av en liten, ärrliknande fördjupning som kallas vitkropp (corpus albicans).
Under en kvinnas reproduktiva år upprepas ägglossningen hundratals gånger. Med tiden täcks därför äggstockarnas ytor av utvecklande folliklar, tillbakabildade gulkroppar (vitkroppar) samt bestående ärrvävnad. Denna ansamling är det som ger äggstockarna deras karakteristiskt sträva och ojämna yta.
Dessa förändringar på äggstockarnas yta är helt normala och är ett direkt resultat av den cykliska processen med follikelutveckling och ägglossning. Den sträva texturen underlättar dessutom folliklarnas bristning och gör det lättare för äggen att frisättas vid varje ägglossning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online