
Att bedöma tecknen på att döden närmar sig vid hjärncancer kan vara otillförlitligt i ett litet antal fall. Ibland sker mirakulösa tillfrisknanden där patienter återfår sina funktioner och kan leva normala liv. I de allra flesta fall av hjärncancer finns dock tydliga tecken som föregår döden. När sjukdomen når stadium IV och anhöriga börjar lägga märke till förändringar i funktionsförmåga, matvanor och sömn, samt klagomål på huvudvärk och intensiv smärta, är det dags att förbereda sig på slutet.
När en patient går in i stadium IV av hjärncancer finns det inte längre något som sjukhuset kan göra för att rehabilitera honom eller henne, och patienten får besked om att återvända hem. Stadium IV är det sista och mest invasiva, extrema och smärtsamma stadiet. Vid denna punkt har tumören spridit sig okontrollerat i hjärnan och svullnat till en sådan grad att utvecklingen inte längre går att vända, vilket leder till en oundviklig död.
Ett av de tidigaste tecknen på att döden närmar sig är att patienten slutar äta och framför allt dricka. Patienter börjar ofta vägra mat och förneka känslor av hunger. De flesta patienter avlider 3 till 5 dagar efter sin sista vätska. Illamående och kräkningar kan också uppstå, vilket gör det omöjligt eller obehagligt att äta. Kroppen kan inte längre tillgodogöra sig grundläggande, livsviktiga näringsämnen som mat och vatten, och börjar därför snabbt stänga av funktioner i takt med att hjärnan börjar svikta.
Ett annat tydligt tecken är förändringar i andningen. Patienter kan börja andas snabbare, ta långa pauser mellan andetag eller andas högre än vanligt. Andningen kan också bli mer ansträngd, och slembildning kan göra andningen besvärlig med hörbbara ljud av obehag.
I detta stadium sprider sig de cancerceller som bildar hjärntumören vilt och producerar allt fler dödliga celler i hjärnan, vilket får tumören att svullna kraftigt och överta alltmer av hjärnvävnaden. Tumören börjar snabbt påverka kognitiva funktioner som tankemönster, tankeförmåga och förmågan att förstå abstrakta begrepp. Motoriken sviktar också, och patienten kan falla, verka ostadig och okoordinerad samt drabbas av muskelkramper. Enkla sysslor som tidigare var lätta blir svåra att utföra på egen hand, och minnet kan svika. Patientens talförmåga försämras i takt med tankeförmågan – han eller hon kan verka förvirrad, avbryta meningar mitt i ett ord eller berätta saker utan logiskt sammanhang.
Läkare använder kliniska symtom för att bedöma hur nära döden patienten befinner sig. Följande scenarier visar alla att patienten är nära slutet och inte längre kan behandlas, enligt läkarens bedömning: Om MR-undersökningar visar att tumören vuxit dramatiskt sedan senaste kontrollen och fortsätter att växa okontrollerat under kort tid, om cancercellerna snabbt har spridit sig till andra delar av kroppen, om det finns fler så kallade satellittumörer (tumörer på andra ställen i kroppen), om tumören har spridit sig till ryggmärgen, om läkaren utesluter ytterligare strålbehandling, samt om patientens Karnofsky Performance Status är 50 eller lägre.
I detta skede kan läkare föreslå hemsjukvård, hospicevård eller omvårdnad som ges av en närstående för att följa patienten genom livets sista fas. Att erbjuda tröst, mod, glädje och sällskap är en av de viktigaste sakerna en närstående kan göra för att hjälpa patienten att finna ro under denna sista etapp av livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online