Enligt American Cancer Society diagnostiserades fler än 22 000 cancerfall i hjärnan eller ryggmärgen i USA under 2009, och nästan 13 000 människor dog samma år till följd av dessa maligniteter. National Cancer Institute (NCI) anger att den vanligaste och mest aggressiva typen av hjärncancer hos vuxna är glioblastom multiforme. Än idag finns ingen behandling som kan bota sjukdomen fullständigt – men forskningen går framåt och nya terapier förlänger överlevnaden.
Orsakerna bakom hjärncancer är fortfarande till stor del okända. NCI har därför inlett stora studier för att kartlägga vad som kan orsaka hjärntumörer hos vuxna. Forskarna undersöker ett brett spektrum av genetiska faktorer, livsstilsfaktorer och miljöexponeringar som kan påverka risken att utveckla hjärncancer.
Bland de potentiella riskfaktorer som utreds ingår arbetsrelaterad exponering för bekämpningsmedel, bly och lösningsmedel, användning av mobiltelefoner, hårfärgningsmedel samt ärftlig benägenhet.
En hjärntumör uppstår när onormala celler börjar växa okontrollerat i hjärnvävnaden. Enligt NCI betraktas glioblastom multiforme idag som obotligt. De flesta patienter med denna aggressiva cancerform lever inte längre än ett år efter diagnosen.
Enligt Mayo Clinic ligger genomsnittsåldern vid diagnos runt 55 år, men sjukdomen kan drabba vem som helst – även barn. Glioblastom kännetecknas av att det sprider sig snabbt till andra delar av hjärnan, vilket gör det extremt svårt att behandla kirurgiskt.
Symtomen på en hjärntumör beror enligt NCI på tumörens storlek och var i hjärnan den sitter. Vanliga tecken inkluderar:
Symtomen vid glioblastom multiforme debuterar ofta plötsligt, och epileptiska anfall är inte ovanligt som första tecken.
Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid hjärncancer, förutsatt att risken för bestående neurologiska skador bedöms som låg. Vid glioblastom multiforme gör tumörens diffusa utbredning i vävnaderna att den sällan kan avlägsnas helt. Under operationen kan kemoterapi dessutom appliceras direkt i hjärnan för att öka effekten lokalt.
Strålbehandling botar sällan glioblastom, men Mayo Clinic hänvisar till studier som visar att patienter som genomgår behandlingen kan leva dubbelt så länge som de som endast får vårdande (palliativ) behandling.
Lovande tidiga resultat med cytostatikan temozolomid fick många amerikanska läkare att kombinera strålbehandling med detta läkemedel för patienter med glioblastom.
En uppmärksammad studie från 2002, utförd av European Organization for Research and Treatment of Cancer (EORTC) tillsammans med National Cancer Institute of Canada, visade att andelen patienter som levde två år efter diagnos ökade med 16 procent när temozolomid gavs som komplement till strålbehandling.
Americas läkemedelsmyndighet FDA godkände temozolomid för behandling av glioblastom år 2005, och läkemedlet har sedan dess blivit en internationell standard i kombinationsbehandling.
Sedan dess har ytterligare alternativ tillkommit. Så kallad tumörbehandlande elektrisk fältterapi (TTFields) har godkänts i både USA och Europa och ges ofta tillsammans med temozolomid vid nydiagnostiserat glioblastom. Även immunterapi och riktade läkemedel studeras intensivt i kliniska prövningar, och forskare arbetar aktivt för att förbättra prognosen för denna svårbehandlade cancersjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online