Eftersom hjärnan styr både kroppens funktioner och våra känslor kan en cancerdiagnos i just detta organ kännas extra skrämmande. Den goda nyheten är att medicinska framsteg har gjort det möjligt att operera bort vissa tumörer utan att skada den omgivande hjärnvävnaden. Utöver kirurgi används även kemoterapi och strålbehandling för att behandla flera former av hjärncancer.
Det finns fler än 120 olika sorters hjärntumörer. Alla är dock inte cancerogena – många är godartade (benigna) och växer långsamt, medan andra är elakartade (maligna) och kräver snabb behandling.
Teorin om att mobiltelefoner skulle orsaka cancer i hjärnan är utbredd, men det finns inget vetenskapligt stöd som bekräftar ett sådant samband.
Vissa yrkesgrupper verkar löpa större risk att utveckla hjärncancer än andra. Det gäller bland annat kemister, balsamerare och personer som arbetar inom oljeraffinering, troligen på grund av långvarig exponering för vissa kemikalier.
Typiska symptom inkluderar svaghet, huvudvärk, suddig syn, illamående, gångsvårigheter, personlighetsförändringar och epileptiska anfall. Dessa besvär behöver dock inte nödvändigtvis bero på hjärncancer. Dessutom finns det vissa former av hjärncancer som inte ger några symptom alls, åtminstone inte i ett tidigt skede.
I de flesta fall vet man inte exakt varför hjärncancer uppstår. Ett undantag är metastatiska tumörer – så kallade dottertumörer – som spridit sig till hjärnan från en cancersjukdom någon annanstans i kroppen.
Enligt American Association of Neurological Surgeons (AANS) står tumörer i hjärnan eller nervsystemet för 21 procent av all cancer hos barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online