När kemoterapi används vid behandling av cancer tillförs ett eller flera cytostatiska läkemedel i kroppen för att inte bara bromsa sjukdomens utveckling, utan också döda de onormala celler som orsakar cancern. Behandlingen kan dock leda till ett tillstånd som kallas neutropeni – en kraftigt minskad mängd vita blodkroppar. Eftersom vita blodkroppar är avgörande för kroppens immunförsvar kan denna minskning öka risken för infektioner i samband med kemoterapi.
Det första symtomet på en infektion under kemoterapi är ofta feber. Febern är vanligtvis måttlig och börjar runt 38 grader Celsius (100,4 grader Fahrenheit), men kan därefter stiga. Du kan också uppleva halsont, nästäppa, andnöd, frossa, hosta, trötthet samt smärta eller sveda vid urinering.
Kontakta alltid din vårdgivare om du får feber under pågående kemoterapibehandling, eftersom feber hos en patient med nedsatt immunförsvar alltid ska bedömas snabbt.
Eftersom ditt immunförsvar är försvagat är du känslig för i princip alla typer av infektioner. Vissa infektioner är dock vanligare än andra hos cancerpatienter som genomgår denna form av behandling. Infektioner i luftvägarna är bland de vanligaste – exempelvis influensa, förkylning, lunginflammation och bronkit – men du kan också drabbas av återkommande urinvägsinfektioner och bihåleinflammationer, samt infektioner i mag-tarmkanalen.
I allvarliga fall kan du utveckla en systemisk infektion, det vill säga en infektion som spridit sig och påverkar hela kroppen. Detta är ett akut tillstånd som omedelbart kräver medicinsk vård.
Det mest effektiva sättet att hantera infektioner i samband med kemoterapi är förebyggande arbete, så inför enkla egenvårdsrutiner redan när behandlingen inleds. Grundlig handtvätt är utan tvekan en av de viktigaste åtgärderna. Undvik dessutom personer med förkylning eller influensa, samt trängsamma miljöer som köpcentrum, kollektivtrafik och skolor om det är möjligt.
God personlig hygien är också central – gör badning och återfuktning av huden till en del av din dagliga rutin. Var extra försiktig när du rakar dig, eftersom små skärsår inte nödvändigtvis läker som vanligt när immunförsvaret är nedsatt.
Även om inte varje skärsår, skrubbsår eller spricka i huden kräver ett besök hos onkologen bör du vårda dessa skador så snart som möjligt för att förebygga infektion. Rengör området noggrant med varmt tvålvatten och torka det helt. Applicera sedan ett antiseptiskt medel och täck såret med ett sterilt förband. Byt förband varje dag efter tvätt och håll utkik efter tecken på infektion, som rodnad, svullnad, värme eller varbildning.
Om en infektion ändå uppstår, kontakta din läkare vid första tecken. Ju tidigare du får behandling, desto mindre risk finns att infektionen hinner förvärras och spridas. Kom ihåg att du har ett försvagat immunförsvar och att din kropp inte längre kan bekämpa smittämnen lika effektivt som tidigare.
I de flesta fall följer behandlingen samma principer som hos en person utan cancer, till exempel antibiotika vid bakteriella infektioner, men din läkare behöver noga övervaka ditt tillstånd och anpassa vården efter din cancersjukdom och pågående behandling. Vid kraftig neutropeni kan läkaren även överväga tillfälligt uppehåll i kemoterapin eller behandling med tillväxtfaktorer som stimulerar produktionen av vita blodkroppar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online